- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1871-1920. Jubileumsskrift utgiven med anledning av tidskriftens 50-åriga tillvaro /
109

(1871-1962) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDUSTRIENS UTVECKLING

109

Produktion ton Utförsel ton Inhemsk förbrukning ton Utförseln i % av pro* duktionen
1 1871-80 ............................ 771 869 19 007 752 862 2,46
1881-90 ................................................. 904 939 62 715 842 224 6,91
1 1891-1900................................................... 1 907 043 984 939 922104 51,65
i 1901-05 ................................................... 3 567 221 2 540 027 1 027 194 71,20
1906-10 ................................................... 4 678 277 3 689 451 988 826 78,86
1911-15 ................................................... 6 845 460 5 565 366 1 280 094 81,30

Ar 1888 var det Grängesbergsgruvorna begynte att starkare tagas i anspråk; 1892
började i större skala brytning vid Gällivara, 1902 vid Kiruna, i och med tillkom*
sten av resp. banor till Luleå och Riksgränsen. De mestadels starkt fosforhaltiga
malmerna från dessa gruvor, vilka först genom den basiska järnframställningsmeto*
dens framträdande kunde med ekonomisk fördel utnyttjas, hava som bekant till allra
största delen exporterats. Därför motsvaras ock, såsom förestående siffror visa, de*
ras begynnande tillgodogörande av en starkt växande export, som under senare år
uppgått till c:a 80 % av den totala brytningen. Ofantlig betydelse för den svenska
gruvhandteringen har vidare utbildandet av anrikningsförfarandet haft för nyttiggö*
rande av fattigare och starkt förorenade malmer. Härmedelst framställd slig ingår
sedan början av 1900*talet i växande omfattning i den redovisade malmproduktio»
nen: år 1906 endast med 3 %, 1917 med över 20 %.

Om den växande produktiviteten vid den svenska gruvdriften vittna talen för ut*
vunnen järnmalm per arbetare: 1871—75 122 ton årligen, 1891—95 208 ton, 1906—10
458 ton, 1911—15 597 ton, d. v. s. sedan 70*talets början ungefär en femdubbling.
De anförda siffrorna äro emellertid i så måtto missvisande, att däri ingår brytning
såväl under jord som i dagbrott. Vid de äldre gruvorna bedrevs och bedrives ar*
betet fortfarande helt och hållet under jord, medan brytning i dagen ju förekommer
övervägande vid de lappländska gruvorna. Emellertid visar det sig, att, även om
man betraktar förhållandena vid de förra enbart, arbetseffekten under senare år varit
starkt stigande: från ett genomsnitt av 432 ton per år 18% —1900 har kvantiteten
under jord brutet berg och malm per arbetare stigit till närmare 1 600 ton de se*
naste åren, medan samtidigt brytningen i dagbrott stigit från 1 410 ton till c:a 3 600.
Främst sammanhänger denna ökade produktivitet med maskinborrningens allmänna
genomförande i stället för den förut praktiserade borrningen för hand samt använd*
ningen av alltmer effektiva borrmaskiner.

Från järngruvorna faller det sig naturligast att övergå till den industrigren, som
representerar det första stadiet i järnets förarbetning, järnhandteringen, vilken i vårt
land ju liksom gruvhandteringen har gamla och förnämliga anor och fortfarande är
en av hörnpelarna i vår nationalhushållning.

Tackjärnstillverkningen har givetvis icke tillväxt i samma proportion som utvinnan*
det av järnmalm, då ju enligt vad nyss visats en växande del av den sistnämnda
utförts oarbetad ur landet, ökningen sedan 1870*talet är dock ingalunda obetydlig,
såsom omstående siffror visa.

På det hela taget har ökningen i tillverkning varit ovanligt jämn under hela pe*
rioden. Förhållandevis starkare har, som av siffrorna framgår, exporten av tackjärn
tillväxt. Den uppgick i början av I870*talet till mindre än en sjättedel av produk*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:43 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/50ar1920/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free