- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1871-1920. Jubileumsskrift utgiven med anledning av tidskriftens 50-åriga tillvaro /
114

(1871-1962) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114

K. ÅMARK

ställt den svenska porslinstillverkningen på en erkänt hög nivå. Produktionsvärdet
uppgick på I870*talet till c:a 2 milj. kr. årligen, men hade under åren närmast före
kriget stigit till närmare 6 milj. Därav exporterades för c:a ’A milj. kr., mestadels
finare, dekorerade varor. Elektricitetsindustriens kraftiga utveckling har beredt ett nytt
vidsträckt fält för porslinstillverkningen genom det starkt ökade behovet av isolatorer
och andra föremål för elektriskt bruk.

Av mycket gammalt ursprung i vårt land, nämligen från midten av 1600*talet
eller möjligen ännu äldre, är glastillverkningen. Aven denna har liksom porslinsiri*
dustrien bevarat sitt anseende för ett solidt och konstnärligt betydande fabrikat. Så*
väl fönster* som butelj» och småglastillverkningen äro i vårt land fylligt företrädda.
Konstglas och kristall tillverkas av hög kvalitet och jämförbara med det bästa ut»
ländska. Tillverkningens värde ökades från c:a 2 xh milj. kr. på 1870*talet till 12
milj. år 1913. Exporten, som huvudsakligen utgjorts av buteljer, uppgick sistnämnda
år i värde till närmare en tredjedel av tillverkningen. Mestadels har denna industri
fortfarande karaktären av smådrift. Endast några få av de till ett sextiotal
uppgående bruken hava en arbetsstyrka på över 200 man. I tekniskt hänseende har den
svenska tillverkningen dock ganska väl följt med i utvecklingen. Vid buteljglas*
bruken äro de modernaste maskiner i användning; i fråga om föns.terglastillverk*
ningen äro åtminstone vid ett bruk de gamla deglarna ersatta av den produktionskraf*
tigare kontinuerliga vannan. Beträffande kristallglaset ankommer det mest på en högt
uppdriven arbetsskicklighet, och härvid stå de svenska arbetarna på en nivå, som icke
överträffas av något annat lands.

På trähandteringens område har Sverige i sin skogsrikedom förutsättningar som få
andra länder att intaga en verklig rangplats. Vår sågverksindustri torde tekniskt och
organisatoriskt vara att anse som den förnämsta i världen, liksom den ock kvantita*
tivt är en av de betydligaste. Med hänsyn till såväl personal som produktionsvärde
är den den största av svenska industrigrenar. Nationalekonomiskt mätes dess bety*
delse bäst av det förhållandet, att exporten av dess alster länge uppgått till närmare
en tredjedel av Sveriges hela utförsel.

Redan på 1870*talet hade den svenska sågverksrörelsen karaktären av storindu*
stri. Tillverkningens omfattning denna tid känner man ej, men utförseln uppgavs redan
då till ett värde av 85 à 90 milj. kr. årligen. Utförselkvantiteten ökades successivt till
inemot det dubbla omkring sekelskiftet; därefter har någon kvantitativ tillväxt ej ägt
rum utan snarare någon tillbakagång. I själva verket torde sågverksindustrien nu*
mera överskridit det med en försiktig hushållning med skogsbeståndet förenliga maxi*
mum av expansion. Ansträngningarna ha på senare tid alltså koncentrerats icke på
en ytterligare kvantitativ utveckling utan på ett tryggande av råvarutillgången och ett
möjligast rationellt tillvaratagande därav. De stora sågverksbolagen använda numera
betydande kostnader på sina väldiga skogars vård och föryngring. Tekniskt har
denna industri ock under senare år gjort betydande framsteg, framför allt genom in*
förandet av elektrisk drift vid såganläggningarna.

Har alltså sedan ett par årtionden den fortsatta utvidgningen av sågverksdriften
av naturliga skäl avstannat, har däremot den högre förädlingen av trävaruproduk*
terna alltjämt gått stadigt framåt. Snickeriindustriens årstillverkning, som på 1870*
talet värderades till 3 à 4 milj. kr. och i början av 1890*talet till 13 à 14 milj., repre*
senterade åren närmast före kriget ett värde av över 35 milj. kr. Största delen av
tillverkningen utgöres av byggnadssnickerier (fönsterramar, dörrar m. m.), varav ock
exporten varit betydande; även möbeltillverkningen representerar mycket stora värden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:43 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/50ar1920/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free