- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1871-1920. Jubileumsskrift utgiven med anledning av tidskriftens 50-åriga tillvaro /
116

(1871-1962) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

116

K. Åmark

Pappersindustrien är ju i olikhet med pappersmasseindustrien gammal i vårt land;
pappersbruk funnos här redan på Gustav Vasas tid. Men först tillkomsten av en
inhemsk industri för framställande av pappersmaterialet har givit fart åt papperstill»
verkningen och gjort densamma till den viktiga exportindustri den nu är. Tillverk»
ningen uppgick på 1870«talet i värde till 6 à 7 milj. kr. årligen, åren 1896—1900
till 18,3 milj., år 1913 till 66,9 milj., alltså en tiodubbling under angivna tidrymd
(tillverkningen 1918 232 milj. kr.). Årliga utförselvärdet åren 1896—1900 var c:a
10 milj. kr., år 1913 42 milj. De framför allt viktiga tillverkningsslagen äro omslags»
papper (1913 127 000 ton) och tidningspapper (93 000 ton). Den huvudsakligaste ex»
porten utgöres ock av dessa bägge varor (nämnda år resp. 109 000 och 62 000 ton).

På det tekniska området hava, speciellt beträffande tillverkningen av omslagspap»
per, viktiga insatser gjorts av svenskar. Världsberömt och oöverträffat i kvalitet är
således det svenska s. k. kraftpapperet. Finpapperstillverkningen visar mindre häftig
utveckling. Den har haft att kämpa med stark utländsk konkurrens och har icke kun»
nat göra sig nämnvärdt gällande på exportmarknaden.

Efter pappersindustrierna upptager den officiella statistiken gruppen livsmedelsin*
dustri. Häribiand äro ju flera av betydande storlek och för vår ekonomi synnerligen
viktiga.

Med hänsyn till mängden av anläggningar ävensom till produktionens värde
stå i främsta rummet kvarnarna. Som egentlig industri är kvarndriften knappast
äldre än 1870»talet, då verkliga handelskvarnar (ångkvarnar) begynte anläggas.
Numera finnas ett flertal högt utvecklade kvarnanläggningar, däribland flera elek»
triskt drivna, med ett tillverkningsvärde på åtskilliga miljoner kronor vardera.
Tack vare dessa handelskvarnars kraftiga utveckling förekommer icke längre nå»
gon mera betydande införsel av målen spannmål. De spannmålsslag som be»
hövas som tillsättning till den svenska säden för erhållande av ett bakkraftigt mjöl,
importeras numera i omalet tillstånd, medan tidigare mycket utländskt mjöl (företrädes»
vis ryskt och ungerskt) infördes för att i bagerierna blandas med det svenska.

Betydelsefull ur flera synpunkter är sockerindustrien, med lokalisering företrädes»
vis till Skåne. Sedan 30 år tillbaka tillgodoser det svenska betsockret så godt som
helt den inhemska förbrukningen, vilken stigit från 27 milj. kg årligen 1871—75 till
131 milj. 1911—15, eller per inv. från 7,7 kg till 28,3 kg. Vitbetsodling och vitbet»
sockertillverkning förekom i Sverige redan på 1830»talet; emellertid kan året 1854 betrak»
tas som den svenska betsockerindustriens egentliga begynnelseår. Den var dock
föga omfattande ända till senare hälften av 1880»talet. Produktionen av inhemskt
råsocker springer med ens upp från 2 800 ton årligen 1881—85 och 11 800 ton 1886—
90 till 47 000 ton 1891—95. 1913 utgjorde den 137000 och 1914 154 000 ton. Raffi»
nad har sedan början av 1890»talet i knappt nämnvärd grad importerats och råsocker
endast de år, då betskörden slagit fel. Allt som allt utgör den svenska sockerindu»
strien, vilken tekniskt torde kunna mäta sig med vilket som helst annat lands, en
imponerande skapelse. Den är av särskilt intresse såsom den första mera betydande
industri, som i vårt land (med ett mindre undantag) genomfört en fullständig förtrust»
ning av ledning och drift. Sedermera ha ju ett flertal industrigrenar trädt i dess fotspår.

Av övriga livsmedelsindustrier tilldraga sig företrädesvis bryggeri= och brännes
riindustrierna uppmärksamhet. Bryggeriindustrien, som i sin utveckling sedan midten
av 1800*talet, d. v. s. ända sedan den började lämna handtverksstadiet, väsentligen följt
tyska förebilder, har i tekniskt hänseende nått en erkänt hög ställning. Åtminstone
vid de större fabriksanläggningarna är maskindriften mycket långt genomförd. Ban»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/50ar1920/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free