Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
9
jande sätt: Matarvalsen pressar
bomulls-skiktet mot en serie under densamma
befintliga pedaler, som äro nedpressbara.
Minskas pressningen tvingas pedalerna
genom viktbelastning att höja sig.
Pedalerna överföra sin rörelse genom ett
sinnrikt konstruerat hävstångssystem till en
remgaffel, styrande en rem, vilken
överför rörelsen från en med konstant
hastighet roterande konliknande remskiva till
en annan likaledes konliknande remskiva.
Denna sistnämnda överför genom ett
snäckdrev rörelsen till matarvalsen. De
konliknande remskivorna äro i
förhållande till varandra så placerade att åt den
sidan, den ena har sin största radie, har den
andra sin minsta. Om remmen genom
remgaffeln flyttas till den drivande
remskivans tjockare del får alltså den andra
remskivan en hastigare rotation än om
förhållandet blir det motsatta. Har
vaddskiktet normal tjocklek, löper remmen på
mitten av remskivorna. Är vaddskiktet
på vissa ställen för tjockt, tryckas
motsvarande pedaler ned, rörelsen överföres till
remgaffeln, remmen flyttas till en smalare
del av den drivande remskivan och till en
tjockare del på den andra remskivan.
Matarvalsen får härigenom minskad rörelse,
vilket måste bli förhållandet om den
fram-matade bomullsmängden skall vara
konstant per tidsenhet. Är bomullsskiktet
återigen för tunt å vissa ställen, får
matarvalsen ökad hastighet. Är
bomullsskiktet omväxlande för tjockt och för
tunt, sker genom hävstångssystemet en
utjämning av rörelsen till remgaffeln och
remmen så, att matarvalsen får ökad
hastighet, om bomullsskiktet är
övervägande för tunt, minskad hastighet, om det är
övervägande för tjockt.
Kardningen.
De föregående arbetsprocesserna i
fabriken ha haft till ändamål att uppluckra
den hoptovade bomullen och ur densamma
borteliminera sådana föroreningar som
blad-, stjälk-, frö- och skaldelar, sand etc.
Dessa föroreningar kallas med ett
gemensamt namn tunga föroreningar.
Kard-ningsprocessen har till uppgift att
paral-lellisera fibrerna, bortskaffa brutna,
korta och skadade fibrer samt ur bomullen
frånskilja den del av de ovan nämnda
tunga föroreningarna, som fortfarande ingå
i bomullen. Av bomullskardmaskiner
finnas två huvudtyper, nämligen
valskard-maskiner och plankardmaskiner.
Kard-maskiner, som arbeta med såväl vals- som
plankardor finnas även. Särskilt i de
franska bomullsspinnerierna lära dessa
”valsplankardmaskiner” finna ganska stor
användning. De egentliga
valskardmaski-nerna ha numera inom bomullsindustrin i
stor utsträckning undanträngts av
plan-kardmaskinerna, vilka ha större
produktionsförmåga. Dock finna
valskardmaski-ner fortfarande stor användning för
kard-ning av bomullsavfall, emedan de
behandla materialet skonsammare. Dessa
vals-kardmaskiner äro till konstruktion och
arbetssätt alldeles lika de maskiner, som
inom ylleindustrin användas för kardning
av fårull i och för framställning av
streichgarn. Plankardmaskiner kunna ha
kardorna (”flatsen”) antingen fasta
(sta-tionary-flat cards) eller rörliga
(revol-ving-flat cards). Numera användas
nästan uteslutande plankardmaskiner med
rörliga kardor, då dessa arbeta mer
rationellt. Arbetssättet i en plankardmaskin
med rörliga kardor är i stort sett
följande : Den från finrensen kommande
vadden placeras på en långsamt roterande
rulle, varigenom vadden rullas upp. En
refflad matarvals griper vaddskiktet och
för detta med en hastighet av c:a 18 cm.
i minuten till en hastigt roterande vals
(taker-in), försedd med en mängd skarpa
sågtandliknande tänder
(omkretshastighet c:a 300 m. i minuten). Härvid renas
bomullen synnerligen effektivt och följer
valsens undersida tills den träffar en stor
med kardläder försedd cylinder
(omkretshastighet c:a 600 m. i min.) Kardlädrets
nockspetsar äro vända i cylinderns
rörelseriktning. Nästan hälften av
cylinderns omkrets täckes av en av
smala plankardor sammansatt, ändlös
kedja, vilken rör sig mycket långsamt
(omkring 9 cm. i min.), vanligen i samma
riktning som cylindern. Plankardorna
äro mycket tätt inställda till cylindern
(1/90—1/200 engelsk tum = 0,28—0,13
mm.) och ha taggarna eller nocken vända
åt motsatt håll mot cylinderns. Då
bomul
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
