Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
TEXTILARBETAREN
ett mycket bristfälligt skick — flera
viktiga delar av mekanismen saknas, varför
arbetssättet ej tydligt framgår —
undergår den nu behövlig restaurering.
Stickmaskinen har säkerligen uppfunnits av
Polhem själv. Tvenne fullkomligt lika
exemplar med stativ av trä och arbetande
delar av järn samt i jämförelsevis gott
stånd finnas förvarade i
Kopparbergsmu-seet. De ha 1896 anträffats å en vind till
egendomen Vilkesbacka i Kopparbergs
socken i Dalarna. Enligt uppgift
innehades denna gård då av en åldrig numera
avliden man Polheimer (sålunda av
Polhems släkt), vilken påstod, att maskinerna
voro Polhems stickmaskiner, sådana
denne låtit utföra desamma i flera exemplar,
och dessa två hade varit i användning
inom släkten, allt enligt gammal tradition.
En annan uppfinning av Polhem var
en tvättmaskin för ull. Den i karet med
lut genomdränkta ullen fördes genom en
vals till dennas översta del, varest vattnet
utpressades med tillhjälp av en annan,
mot densamma tryckt prismatisk vals.
Denna senare kringvreds genom vevar
och kunde belastas mer eller mindre,
därigenom att den med snören stod i
förbindelse med ett bräde, som antingen kunde
belastas med vikter eller nedpressas med
foten. Själva tvättvalsen var överdragen
med ett nätverk av segelgarn för att
lättare kunna föra med sig ullen ur vattnet.
Bland hithörande uppfinningar må
slutligen även omtalas en i sonen Gabriel
Polhems förteckning över faderns
uppfinningar införd ”Invention och modell på ett
överskärarverk jämte en mangel, som
stannar eller går när man trampar på ett
stift i golvet, vilket allt drives av ett litet
vattuhjul med sitt hus över”.
Beträffande dessa modellers följande
öde tillägges: ”Denna invention har H. K.
H. Kronprinsen — sedermera Gustaf
III — bekommit för 12 år sedan”, alltså
1748. Vidare förekomma i samma
förteckning följande uppfinningar: ”En
vävstol att väva sniljor”, ”En klädespress av
trä, utan skruv, som drives med ett
tramphjul”, ”En maskin att sno rep och
snören med, vartill icke behöves mera
plats än 3 å 4 alnar”, ”En kardmaskin,
som trampas” och slutligen ”Invention på
mangel med trävalsar”. Alla dessa
fun-nos i kungl. modellkammaren 1761.
Den nyssnämnda klädespressen finnes
beskriven och i perspektivisk ritning
avbildad i en uppsats av Polhem i
vetenskapsakademins handlingar 1746.
Tramphjulet har två ”koniska snäckor” eller
valsar, på vilka de två från blocktygen
kommande linorna upplindas. Sedan
maximitrycket uppnåtts, instickas kilar i
stativets uttagningar, så att trycket får
fortfara under en viss tid allt efter
klädets beskaffenhet och pressningens art.
En modell till densamma finnes i Stora
Kopparbergs museum i Falun.
Detta är blott en kort orientering
ifråga om Polhems uppfinningar, men det
anförda visar att han gjort en stor insats
på det textila området vid tiden för Jonas
Alströmers arbete för en inhemsk
textilindustri. Flera uppfinningar blevo också
av Alströmer accepterade och av vilka
han drog nytta. Ur teknisk-historisk
synpunkt blir den nu pågående
restaureringen av Polhems modellsamling till stor
nytta, särskilt om den i ett blivande
tekniskt museum — tekniska museet i
Stockholm är ännu ett provisorium — blir
placerat på ett åskådliggörande sätt.
—ss—
Textilteknikerna.
I anledning av artikeln i föregående
nummer av denna tidskrift rörande
textilteknikerna läses följande i Borås
Tidning :
”Den i Borås med omnejd särskilt
aktuella frågan om
textilteknikerutbildnin-gen är föremål för en artikel i senaste
numret av Svenska
textilarbetareförbundets tidskrift.
Artikelförfattaren anser, att såväl den
svenska textilindustrin som det allmänna
offra helt ringa för tillräcklig utbildning
av svenska textiltekniker. Följden härav
är, att utländska textiltekniker måste
anlitas, vilka genomgående sakna förmåga
att vara arbetsledare för svenska
arbetare. De lära sig nämligen endast i
undantagsfall förstå den svenska arbetarens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
