Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
85
psyke. Författaren uttalar den
meningen, att den svenska textilindustrin ej
allenast skulle kunna upprätthållas utan
även utvecklas och bli i ännu högre grad
konkurrenskraftig än nu är förhållandet
med uteslutande svenska textiltekniker.
Den tid skall komma, framhåller han, då
vårt lands textilindustri i sin kamp för
tillvaron blir nödsakad att allvarligt
beakta den mycket viktiga detaljen i
pro-duktionsmaskineriet att effektivt bidraga
till utbildning av folk ur det goda svenska
folkmaterialet. Den underbyggnad,
varpå textilteknikernas praktiska och
teoretiska kunskaper vila, nämligen
allmänbildningen, är ofta alltför ringa. I fråga
om insikter i sociala och samhälleliga
angelägenheter äro de i alltför många fall
underlägsna arbetarna. Deras brist på
utbildning för det svåra ledarskapet är
uppenbar. Det är sant att
ledaregenskaper icke i någon högre grad kunna
förvärvas, men en speciell utbildning kan
dock åstadkomma mycket. I en sannolikt
icke alltför avlägsen framtid torde det bli
klart, att de personer inom näringslivet,
som skola handha ledningen av arbetet,
böra undfå utbildning härför.
I anledning av artikeln ifråga har
Borås Tidning vänt sig till rektor Ivar
Nordenskjöld med begäran om ett
uttalande i ämnet.
— Vad som säges om hittillsvarande
utbildning inom landet av textiltekniker,
är utan tvivel riktigt, framhöll rektor
Nordenskjöld. Emellertid har såväl
textilindustrin själv som staten och ej minst
Borås stad numera visat starkt intresse
för inhemsk utbildning av textiltekniker.
En början har gjorts därigenom att årets
riksdag anslagit medel till inrättande av
en textilteknisk fackavdelning vid
Tekniska elementarskolan i Borås.
Representanter för ortens textilindustri ha vid
upprepade tillfällen diskuterat frågan om
textilteknikerutbildningen och i samråd
med särskilt anlitad tysk expert
uppdragit vissa grundlinjer för sagda utbildning.
Borås stad har utfäst sig att bygga
ändamålsenliga skollokaler och utsikt finnes
att genom industrins försorg skall
erhållas den maskinella utrustning, som för
undervisningen kan bliva erforderlig.
Redan i år har såsom ett provisorium
inlagts textilundervisning omfattande
väv-nadslära, (råmateriallära),
vävnadsana-lys och bildningslära samt vävningslära
i andra klassen av Tekniska
elementarskolan, vilken kurs sedermera under
tredje skolåret skulle fortsättas och väsentligt
utvidgas. Enligt det program, som
skolans styrelse uppgjort, skulle senare
anordnas en högre fackkurs, förslagsvis
ettårig, för dem som genomgått
elementarskolans textilfackavdelning.
Det bör starkt betonas, att själva
skol-kursen måste samverka med praktiska
studier inom industriellt arbete. Det är
uppenbart att skolans undervisning bör
giva en vida större behållning, om
vederbörande elev givits tillfälle att i viss
omfattning praktiskt sätta sig in i arbetet i
fabriken, önskligt vore därför att alla,
som ämna genomgå den textiltekniska
fackavdelningen vid skolan genomgått en
ej alltför knapp tids praktik som elev vid
någon textilfabrik.
Vid härvarande vävskola har bedrivits
en förhållandevis grundlig undervisning
i rent textiltekniska läroämnen under
ledning av ingenjör Arthur Krebs, en av
vårt lands mest sakkunniga på
vävnads-lärans område. Den modärna
textilindustrin kräver emellertid av sina ledare ej
blott en omfattande fackkunskap, utan
även en allmän teknisk utbildning. Man
behöver blott erinra om den roll
värme-och kraftfrågorna numera spela inom
våra textilfabriker.
I den föreliggande uppsatsen vidröres
även en annan sak. Det är ej nog med
en grundlig praktisk och teoretisk
utbildning för att bliva en arbetsledare. Även
den kunnigaste fackman misslyckas, om
han är i avsaknad av ledareegenskaper.
En speciell kurs för blivande arbetsledare
— förlagd till de tekniska läroverken eller
fristående — vore utan tvivel av stort
värde och utvecklingen lärer väl
framtvinga en sådan. Men man må ej förbise,
att det väsentliga i fråga om arbetsledning
beror av medfödda karaktärsegenskaper.
Det gäller sålunda att finna den
lämpligaste individen och giva honom den
ändamålsenliga utbildningen, slöt rektor
Nordenskjöld.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
