Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
17
herrarna icke närmare äro informerade
härom. Textilarbetarna här i landet ha
nu i över 30 år sökt bygga upp,
upprätthålla och förstärka en landsomfattande
facklig organisation. Arbetet härmed har
varit och är allt fortfarande synnerligen
tungt och svårt. I början mötte man ej
endast ett frenetiskt motstånd från
arbetsgivaresidan, vilket motstånd man
skulle kunna kalla naturligt, utan även
från arbetaresidan. Det var nämligen
något helt nytt, särskilt för de kvinnliga
arbetarna, vilka ännu i dag ej fullt fattat
sammanslutningens betydelse för
arbetarna. Att arbetsgivarna i början icke
voro Guds bästa barn, kan jag själv
betyga, de sökte nämligen alla möjligheter
i syfte att sönderbryta de unga och svaga
arbetareorganisationerna, och själv har
jag många gånger varit utsatt för deras
motstånd, som vid några tillfällen nästan
tagit sig uttryck i handgripligheter. Nu
har man att möta en organiserad
motståndsrörelse på arbetsgivaresidan.
Sedan år 1906 äro nämligen de flesta
textilarbetsgivare sammanslutna i en särskild
motståndsorganisation, Sveriges
Textilindustriförbund, sorterande under
Svenska Arbetsgivareföreningen. Härigenom
har man å ömse sidor erhållit en makt,
som man med eller utan vilja måste
respektera. Beträffande textilarbetarnas
organisatoriska styrka gent emot
motparten, ligger det så till, att de i händelse av
behov praktiskt taget kunna hålla
textilindustrin stilla ett par, tre, och till nöds
fyra månader. Det torde vara uppenbart,
att det icke är ett ringa ansvar som åvilar
de båda parternas organisationer och
deras ledningar, särskilt med hänsyn till
textilindustrins ömtålighet och därmed
följande svårigheter, vilka
omständigheter medverka till allt för låga löner för
arbetarna. Ej minst kräves ansvar av
ledningen för arbetarnas organisationer,
som alltid måste noggrant överväga och
undersöka förefintliga möjligheter med
avseende på arbetsvillkorens
förbättrande. Blir man på arbetaresidan nödsakad
att genom en arbetsnedläggelse stanna
driften inom textilindustrin t. ex. ett
fjärdedels år, måste man givetvis söka
göra klart för sig vad som kan inträffa
under och efter en så pass lång
driftsinställelse. De frågor, som närmast kräva
svar, äro huruvida företagen genom en
sådan åtgärd blivit ekonomiskt
bärkraftigare och arbetsvillkoren förbättrade.
Man måste även taga i betraktande att
genom en längre tids driftsinställelse
inom textilindustrin hela landet lägges
öppet för import av utländska
textilvaror. Man torde med fog kunna säga,
att det icke finnes något arbetsområde
som kräver större ömsesidigt ansvar än
textilindustrin. De båda
huvudorganisationerna, Svenska
Textilarbetareförbundet och Sveriges Textilindustriförbund,
söka också alltid gripa tag i varje
konflikt i syfte att lösa den på fredlig väg.
För varje dag, som går, beräknas att
omkring 300 personer på arbetaresidan äro
i aktion för att genom förhandlingar med
arbetsledningarna avvärja och söka lösa
uppkomna tvister. I de fall, man ej
härigenom lyckas lösa en uppkommen tvist,
hänskjutes densamma till
huvudorganisationerna för handläggning. Dessa
organisationer få till sig hänskjutna omkring
ett 50-tal dylika tvister årligen, därav
många rätt så elakartade, men mycket få
av dessa ha hittills lett till öppna
konflikter. Det torde vara allmänt bekant här
i landet, att huvudorganisationerna inom
textilindustrin hittills på ett synnerligen
gott sätt skött sina uppdrag i syfte att
söka undvika öppna konflikter, att söka
avvärja vad som över huvud taget kan
avvärjas.
Textilteknikerna.
Beträffande tvister vill jag ej
underlåta framhålla, att under de snart 30 år,
som jag uppehållit min tjänst, har jag
statistiskt ordnat härledningarna till de
flesta och mest hetsiga konflikterna inom
textilindustrin, och jag kan konstatera,
att större delen av dessa härleda sig av
oförstående ledare av utländsk härkomst,
av utländska tekniker. Man kan kanske
förklara detta förhållande så, att
utlänningar icke förstå de svenska arbetarnas
psyke, med andra ord icke förstå att
behandla dem på det sätt, som de skola
behandlas. Härtill kommer, att
utlänningar merendels ha ett hetsigt
tempera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
