Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
29
Kvinnornas obehöriga intrång.
Gärna låta livets bakåtsträvare sina
tankar dröja vid gamla tider. De måla
för sin själs ögon vackra men även
märgfulla bilder av kvinnor, som troget
dväljas i hemmets sköte, kvinnor som träget
och skickligt häcklade och bråkade
hem-vuxet lin, kardade och spunno de egna
fårens ull, vävde tyg och sydde kläder åt
sig och de sina. De måla tankebilder av
trägna hemmets kvinnor vid arbete i
brygg- och bakstugor, där de redde till
kraftigt bröd och mustiga drycker åt
husets folk och gäster.
Och när de så med kärlek låtit
tankarna dröja vid det gamla, blicka de med
vemod på vad som nu är och säga: Hur
mycket annorlunda och rotlösare är ej
allting nu! Kvinnorna, hemmens och
släktets naturliga vårdarinnor, ha sin
gärning utom hemmen nästan lika
mycket som männen. Ja, så långt har det
gått, att arbetsplatsen utanför hemmets
väggar synes bli mera kvinnornas än
männens, i det de senare alltmera få vika
undan för de förra. Tiotusen och åter
tiotusen män bara i vårt land sitta av
tvång med vilande händer hemma, medan
deras kvinnor i djupa kolonner gå till
arbete på fabriker och kontor. Tiden är ur
led!
Dåraktig är sådan klagan, ty den leder
till intet av värde. Bättre är att göra
klart för sig varför och hur den stora
förändringen skett och så taga sin plats
bland dem, som söka göra det bästa
möjliga av det som är.
En väldig omstörtning ägde rum, när
männens hantverk tynade av för den
segrande stordriftens skull. Den forne
gesällen, familjemedlemmen, blev en rotlös
daglönare, ett nummer bland hundratusen
andra. Han blev ett oändligt flyttbart,
i djupaste mening hemlöst komplement
till storfabrikantens maskiner av
växlande slag. Han blev industriproletär.
Det kvinnliga hemarbetet av
hantverks art har rönt precis samma öde som
det manliga hantverket. Väldiga
textilfabriker ha övertagit den gärning, som
förr hörde mångtusende små
vävkammares idoga kvinnor till. Hembryggt öl
skummar ej mer i enstånkor och
brödspetten i taken finnas knappast kvar i
minnet ens. De vackra och hederliga, i
färger och stoff varma, hemvävda
mattorna ha lämnat plats för fabriksalster.
Med teknikens hjälp togo fabrikerna
det producerande hemarbetet från stora
kvinnoskaror på samma sätt som de lagt
under sig den produktion, som förr hade
form av vanligt hantverk. Sitt behov
av mänsklig arbetskraft tillgodosågo
fabrikanterna genom användande av de
armar, som blevo lediga genom hantverkets
och smådriftens avtyning. Det kvinnliga
fabriksarbetet blev således i grund och
botten en fullt ut lika konsekvent
utvecklingsprodukt som det manliga. Arbetets
män och kvinnor producera samma
nödvändigheter som förr, skillnaden är bara
den att verksamheten för båda könen
förlagts till fabrikerna.
Om ingenting särskilt inträffat skulle
således (i huvudsak) manlig och kvinnlig
arbetskraft allt fortfarande vara bunden
inom sina förutvarande
produktionsområden ehuru dessa antagit fabriksmässig
karaktär. Men så är inte fallet. Den
kvinnliga arbetskraften synes segra över
den manliga i kampen om arbetstillfällen
och det är just på den punkten man
hätskast går till anfall mot vad man kallar
ett obehörigt och onaturligt kvinnligt
intrång på männens gebit.
Allt som sker har sina orsaker och det
faktum att kvinnorna vidga området för
deras yttre förvärvsverksamhet har sina
grundläggande orsaker.
Att underlätta produktionen är alla
tekniska uppfinningars och förbättringars
syfte. Muskelkraften jagas bort från det
tunga arbetet, det kommer snabba armar
och händer av järn och stål i stället.
Dessa armar av stål och järn — maskinerna
— fulländas ideligen. Enkla och lätta
handgrepp avlösa den forna
yrkesskicklighetens minutiösa beräkning och
erfarenhet.
Herrar teknici sträva medvetet efter
att göra all produktion så litet beroende
av den speciella mannakraften som
möjligt. För dem är det en stor seger att
göra de arbetsbesparande maskinerna så
lätta att sköta att även den svagaste kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
