- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXVII. 1930 /
46

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42

TEXTIL ARBETAREN

och kostbara konflikter. Genom mitt deltagande
i avtalsuppgörelser som Landsorganisationens
ombud har jag lärt mig förstå och uppskatta värdet
av en dugande förhandlare. En skicklig
fackföreningsmän, som kan sin sak och känner sin
industri, kan mången gång uppnå verkligt
betydande resultat för den arbetargrupp han
representerar.

*



Den nye sekreteraren, Per Bergman,
är lika gammal som ordföranden och har
ett lika långt arbete inom
fackföreningsrörelsen som han bakom sig. Från 1917 till
1920 var han ombudsman i Svenska
Träarbetareförbundet. Sistnämnda år valdes
han till Landsorganisationens ombudsman
och den posten har han sedan dess beklätt.

Yrkesinspektörerna om hygien och
skydd i textilfabrikerna.

Till Socialstyrelsen ha i slutet av
februari månad inkommit
verksamhetsberättelserna för 1929 från resp,
yrkes-inspektörer i riket. I flera av dessa
berättelser förekomma redogörelser
angående de hygieniska förhållandena i
textilfabrikerna samt beträffande
skyddsanordningar m. m. Ett sammandrag av vad
som sålunda anföres kan vara av intresse
för denna tidnings läsare.

Yrkesinspektören i Linköping
framhåller bl. a.: Det är en allmänt känd sak,
att textilfärgerier äro mindre gynnsamma
i hygieniskt avseende, till följd av den
imma och den starka värme, som i regel där
bruka vara rådande. Ja, det har gått in
i det allmänna medvetandet, att det nära
nog anses i sin ordning att så skall vara
förhållandet. Alltjämt förekommer att
arbetsgivare, som göres uppmärksam på
de mindre gynnsamma förhållandena i
färgeriet, bemöter anmärkningen ungefär
så:

— Ja, men det här är ju ett färgeri.

Emellertid föreligger anledning att
kunna hoppas på en omsvängning av den
uppfattning, som sålunda understundom
kommer till uttryck. Det finnes
nämligen numera färgerier att peka på, i vilka
praktiskt taget ingen imma förekommer,

samtidigt som temperaturen är blott
ungefärligen normal rumstemperatur.
Förklaringen till att sådant resultat kunnat
vinnas är den, att apparater,
anordningar och metoder omändrats därhän, att
färgningen sker helt slutet, i likhet med
vad som sedan länge ofta är fallet vid
garnfärgning.

Förenade Yllefabrikerna i
Norrköping har, enligt yrkesinspektörens förslag,
verkställt försök med sluten färgning vid
såväl godsfärgningsapparater som
stycke-färgningsappa rater. Resultatet av dessa
försök voro så gynnsamma, att bolaget
omedelbart gick i författning om
ombyggnad av såväl sitt gods- som
stycke-färgeri. Dessa ombyggnader eller
nybyggnader äro nu så gott som färdiga.
Godsfärgeriet är färdigt sedan mer än ett
halvt år tillbaka. Resultaten från
nybyggnaderna synas väl motsvara dem, som
erhöllos vid försöken. I de nya
färgerier-na förekommer praktiskt taget ingen
imma, och temperaturen är alls icke
överflödig. Förutom de goda resultaten ur
arbetarskyddssynpunkt, som den nya
apparaten och den nya metoden medfört, ha
erfarenheterna samtidigt varit mycket
goda även i ekonomiskt hänseende. Vid
godsfärgningen, som varit i gång så pass
länge, att fullt driftsmässiga och
tillförlitliga siffror kunnat erhållas, har
värmeförbrukningen visat sig vara c:a 33 proc,
mindre än vid den gamla
färgningsme-toden. Färgningen går med säkerhet
inte sämre än förut.

Här ha vi — säger yrkesinspektören
till slut -— ett påtagbart exempel på att,
där arbetarskyddsproblemet angripes på
rätt sätt, vinsten ur
arbetarskyddssynpunkt kommer att med sig förena
ekonomisk vinst, i detta fall en högst betydande
sådan.

Yrkesinspektören i Malmö framhåller
bl. a.: En relativt ny tillverkning inom
distriktet Skåne-Blekinge är
strumptillverkningen. En större fabrik har under
1929 inretts i Malmö, sysselsättande
bortåt 300 personer. Likaså har en
strumpfabrik, dock något mindre än den
förstnämnda, startats i Hälsingborg, och
ytterligare en sådan är under uppförande i
Knislinge, norr om Kristianstad.
Slutli

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:55:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1930/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free