Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
TEXTILARBET AREN
det vidare i hallrättens protokoll — ”att
ju hon förliden måndag givit F. några
slängar av karbasen för det hon intet
allenast natten förut utan ock flera nätter
till-förene varit utom verkstaden, emot hennes
vilja och förmaningar, varigenom arbetet
på varjehanda sätt försummas; och som
denna spinnerska härtill intet kunde neka
och jämväl erkände, att hon är skyldig 16
dr smt (daler silvermynt), så pålades hon
att genast träda i arbete och skulden
avarbeta ; med åtvarning att hädanefter skicka
sig beskedligt”.
Hur man spionerade på arbetarna.
Fabrikanterna voro ofta
misstänksamma mot sina arbetare, och i april 1761
anmäldes hos hallrätten i Göteborg, att de
flesta fabriksidkare i staden kommit
överens om att mot visst arvode anställa
rättens vaktmästare Blomstedt ”att efterse
fabriksarbetarna, så att var och en fullgör
sin skyldighet på verkstäderna” samt även
att iakttaga och tillkännagiva det
självsvåld och underslev, som han kan upptäcka
bland arbetarna. Då Blomstedt som sagt
var anställd i hallrätten, ville nu
fabrikanterna vinna hallrättens tillstånd för denna
B :s bisyssla. Och som rätten fann, att
B:s lön, ”som eljest är ringa”, därigenom
skulle bli förbättrad, så biföll den
ansökningen. B. skulle inte få någon som helst
straffande myndighet, utan hade blott att
inspektera och meddela sina iakttagelser
till vederbörande fabriksägare.
Vaktmästare Blomstedt fick sålunda en
inspekterande angivarsyssla.
En textilarbetarnas “sjuk- ock dödskassa".
Av ett visst intresse är, att de moderna
pensions- och försäkringsidéerna redan
voro rotfästa under 1700-talet, och
naturligtvis uppstod sammanslutningstanken
lättast inom den största kategorien av
arbetare, textilgruppens.
Den 10 maj 1750 anhöll
klädesmakar-mästaren M. Ziegler i Göteborg om
hallrättens ”konfirmation och tillstånd att
emellan klädesmakaremästarna och
gesällerna få upprätta en sjuk- och dödskassa”,
och han ”ingav projekt till de regler, som
de sinsemellan härtill upprättat, vilket
rät
ten lovade granska och sedan däröver
lämna sitt yttrande”. Hallrätten uppdrog åt
en sin ledamot att se igenom projektet, och
på samma gång fann sig rätten böra
förehålla mäster Ziegler att vara litet
försiktig med en sådan eventuell kassa, sålunda
se till, att inga oordentligheter uppstode,
samt att förvara kassan antingen hemma
hos sig själv eller hos någon annan
mästare och framför allt ej på något ställe,
”var-est hålles näring”, d. v. s.
spritutskänk-ning.
Sedan Ziegler förklarat, att
”stiftarna” överenskommit, att kassan skulle
förvaras hemma hos honom, Ziegler, samt
rätten genomläst denna ”sjukkassas reglor
och ordning”, så resolverade den: ”att
sedan större delen av
klädesmakaregesäller-na medels sina namns undersättande
förklarat sig härmed nöjda och rätten ej
kunde finna denna inrättning på något
sätt vara stridande mot kongl.
författningar, utan lända de nödlidande till hjälp
och understöd, så fann rätten skäligt
mäster Ziegler uti sin begäran bifalla”.
Att fabrikanterna sågo en dylik kassa
med blida ögon är klart, ty det låg ju i
sakens natur, att en sådan kassa skulle
verka bindande på de arbetare, som redan
gått in i densamma. Antagligt är väl
nämligen, att erlagda premier
förverkades, om arbetaren flyttade från staden.
Hur lärlingen blev gesäll.
I ett lärlingskontrakt från år 1743,
gällande lärgossen Andreas Claudii, får man
fram en typisk bild av
lärlingsorganisatio-nen. Claudii anställdes som lärling den 31
jan. nämnda år, därvid det togs till
hallrättens protokoll, att den verkmästare,
som inskrev den 16-årige C., haft denne ett
halvt år på prov ”och under samma tid
funnit hos honom god håg och böjelse till
klädesvävareprofessionen”. Verkmästaren
lovade ”fördenskull att på 5 års tid
beräknat ifrån detta inskrivningsdato vilja
berörda dess lärling Andreas Claudii med all
flit och uppriktighet uti allt vad till
kläd-vävareprofessionen hörer undervisa och
lära, försäkrandes i övrigt bem :te
lärgosse efter förflutna läroår bekomma en ny
klädning och honom såsom god vällärd ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
