Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
Vilda, barbariska id, utandas för en gång — den sista —
Dess förpestade luft och andas en himmelsk, en ljufligt
Ren atmosfer, af hvars helga flammor omgjordad, jag sväfvar.
Buren högt öfver skyn, mot ljusnande himlar. Men häpen,
Andlös förnimmande här allmaktens gudomliga körer,
Skönjer min bäfvande blick re’n en af dess jublande skaror,
Vid hvars lågande facklor jag drifs att tända min egen,
Och i hvars sång jag brinner af åtrå att blanda min stämma.
Dock ej ännu, ty framåt jag föres beständigt allt längre
Genom den sällhet, som ryms i de obegränsade himlar,
Hvilka upplåtas af menniskans Gud för menniskans ande.
Stegrande gradvis så utlofvade himmelska lönen
Fadren i barnen förherrligar städs sig sjelf och sin kärlek;
Himlarne alstra på nytt än högre och sällare himlar
Och utur tidens förgängliga sköt utvecklar sig städse
Lifvets fullhet på nytt under outsägliga fröjder,
Som, i ej nämnbart mått, från fördolda källor utströmma,
Fyllande rymden med lof, och hvart lefvande väsen med kärlek.
Men huru rikt, hur ymnigt förbarmandets källa än flödar
Sinar den aldrig dock ut, men stegrar den himmelska glädjen
Ständigt på nytt i vexlande former, medan hvart stadium
Viker allena för ett, som bjuder än renare fröjder.
Så hvad aldrig vi förr förstodo att be eller hoppas
Gifves oss obedt nu, med fulla och öppnade händer.
Intet förnekas oss mer, om ej det som den Ende allena
Mäktar att njuta och dock få de högsta, de yppersta gåfvor
Först genom oss och vår makt sitt rätta, egentliga värde;
Ty af vår kraft, vår rena och helgade vilja allena
Skall hvar slumrande själ, hvart ofödt väsen i himlen
En gång väckas till lif och få vilja, få tanke och insigt.
Så genom oss vår Skapares fröjd och lycksalighet stegras,
Men utströmmar igen, lik ett väldigt, gyllene flodsvall,
Mättande himmelens barn med en evigt växande glädje,
Bärande svar på hvar åtrå, hvar bön, hvar dröjande
önskan.
Alske vi Friheten högst, upplåtas oss okända nejder,
Rymder förutan gräns och af sällsam skönhet, der fria,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
