- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Femte årgången. 1863 /
210

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

210

litet närmare fått blicka in i den för medmenniskor väl sà
varmt nitälskande själ, som doldes under Sophie
Adlersparres kalla yta och slutna väsende. Väl är det sannt, att hon
var en mer än vanligt varm djurvän, och uttrycken af denna
välvilja hämmades ej heller af den blyghet, den fruktan att.
bli missförstådd, som lade band på hennes tunga och fjettrade
hela hennes väsende i umgänget med menniskor.

Dessa egenheter i Sophies första uppträdande i
sällskapslifvet voro ej egnade att vinna fremlingar. Utom af hennes
närmaste anhöriga och några få barndomsvänner, hvilka höllo
af och värderade, utan att dock någonsin bli fullt förtroliga
med henne, hörde man derför sällan något vänligt eller
förmånligt omdöme om "den obehagliga, trumpna och besynnerliga
Sophie Adlersparre.’

Med ett djupt behof af menniskors välvilja led hon af den
kallsinnighet, som visades henne. Väl insåg hon redan nu,
att hon sjelf till en del framkallade den, men kunde likväl
ej förmå sig att genom ett förändradt väsende, hvilket skulle
förekommit henne såsom en osanning, en lögnaktig förklädnad,
söka vinna hvad som förnekades henne, då hon visade sig i
sin naturliga skygga slutenhet. Ju mera hennes qvinliga
omgifning under ifriga föreställningar sökte öfvervinna denna
skygghet, desto mera tilltog den. Dertill kom hennes djupa
motvilja för allt naturstridigt tvång i klädedrägt, och oftast var det
med bittra tårar, hvilka gällde lika mycket det anbefallda
snör-lifstvånget, som de moderliga uppmaiiingarne att söka vara
"såsom andra unga flickor" som Sojihie beredde sig till
uppträdande i sällskapslifvet, f hemmet, det öfver allt annat kära
Ottenby, var hon jemförelsevis fri och glad. Hennes kärlek
för fadren tillväxte i styrka och djup och under hans
inflytande fortgick småningom utvecklingen af hennes i många
afseenden stridiga själsförmögenheter. Sophies känslor hade ännu
bela ytterligheten af ett naturbarns. Lika uppriktigt som hon
hatade småsinnet och lögnen och föraktade dess målsmän, lika
varmt älskade hon allt stort och sannt, beundrade de
menniskor. som derför offrade sig, och brann af åtrå att kunna
efterlikna dem. Ledd af dessa känslor, stegrade af hennes fasta
vilja, hvilken ännu aldrig godvilligt böjdes under någon annan
makt än sanningens, var det naturligt att den unga flickan
hade mången bitter kamp att bestå, så väl mot sitt eget
upproriska sinne som mot de konvenansens och det antagna bru-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:58:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1863/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free