- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Sjunde årgången. 1865 /
5

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5

Eller skulle qvinnans anlag tor skollärarekallet icke vara
nog starka, icke nog medvetna, för att drifva henne till arbete i
den riktningen?

Vi tro icke att skälen till qvinnornas tillbakadragenhet i
förevarande fall äro att finna åt de hållen. Efter hvad vi tro oss
hafva funnit, beror den hufvudsakligen på följande förhållanden:

Först på folkskolans närvarande ställning, hvilken måste
angifvas såsom en öfvergångsställning under pågående
ombildnings-eller rättare utvecklingsarbete. Qvinnan har icke kunnat vara
fullkomligt säker på hvad hon hade att vänta inom folkskolan.
"Småskolan", "den högre folkskolan", "den egentliga folkskolan",
. . . hon har hört dessa termer under dessa år af lneningsstrider
derom, . . . och hon har tvekat, huruvida hon skulle gifva sig in
på ett falt, hvars arbetsmetod, hvars arbetsordning ännu vore
så många stridigheter underkastad.

Och för det andra på qvinnans ställning;

Söker man göra sig klart, af hvilka qvinnor folkskolan borde
kunna hafva inest att vänta lärare-biträde mot lön, så finner iuan
det vara dels medelklassens mer eller mindre väl uppfostrade
fattiga flickor, dels den tjenande klassens bättre begåfvade qvinnor.

Man skulle svårligen kunna finna ett ypperligare arbetstillfälle
tor medelklassens fattiga flickor än det som folkskolan erbjuder.
Hvarföre begagna de sig då ej oftare deraf? — Af brist på
företagsamhet, af brist på kunskap både om arbetstillfället, om arbetet,
dess möda och dess lön, af falsk blygsamhet, kanske ock af brist
på sjelfförtroende *).

Arten af den uppfostran, som medelklassens qvinnor ännu i
dag erhålla, gör dem i allmänhet passiva och oföretagsamma. De
hafva, hittills åtminstone, blifvit "guvernanter" — för nöds skull,

*) Vi kunna ej undertrycka den tanken, att det äfven stundom är
högfärd, som är skulden till att våra folkskolelärarinnc-seminarier så litet
anlitas af medelklassens unga qvinnor. Vi hafva talat derom med
borgaredöttrar i ytterst knappa vilkcr och funnit dem väl hågade och i
besittning af tillräckligt hög tanke om sig sjelfva för att önska vinna
inträde i Kgl. Seminariet för bildandet af lärarinnor, men för
folkskolan anse de sig för "förnäma." lJellre än att söka plats såsom elev
i ett seminarium för folkskolelärarinnor, stanna de i hemmet och draga
sig der fram såsom de kunna, underkasta sig till och med alt svälta
en och annan dag, om de blott lyckas förtjena tillräckligt för att få
en blomma eller plym i hatten och garnering på klädningen.

Rcd:ns anm,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:58:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1865/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free