- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Sjunde årgången. 1865 /
251

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•251

axel, andra jago bistert förlägna ut; flera af dem, som hade den
grymmaste uppsynen, rodnade som blyga flickor. En baren liten
smutsig påse pà ett band kring halsen; då jag förde den åt
sidan för att tvätta hans sårade bröst, sade jag:

"Er talisman förmådde ej skydda er denna gången, käre

vän."

"Hm —jag menar han gjord’et — miss; det der skottet
hade nos gått några tum djupare, om ej gamlamors
kamfert-påse legat emellan", svajade den gladlynte filosofen.

Af alla de bekantskaper förf. gjorde under sitt vistande vid
sjukhuset, intresserade hon sig mest för "sina färgade syskon."
"Kanske", tillägger hon, "emedan de voro sådana fullkomliga
motsatser till de respektabla medlemmarne af den gamla
val-uppfostrade Bostonsocieteten, der jag hittills tillbragt mitt lif."

"Det roade mig", fortfar hon, "att så der på nära håll
studera negernaturen, äkta och oförfalskad. Dock, hvad säger
jag! — akta och oförfalskad finna vi den endast i dess
hemland, Afrika; här är den hvad slafveriet gjort den till:
inställsam, listig, lat, okunnig, men på samma gång godhjertad,
gladlynt samt ytterst känslig och mottaglig för det minsta
tecken af den brödrakärlek, som sent omsider förmått den hvita
handen att förena sig med den svarta i det stora arbetet för
de båda racemas frigörelse."

Man hade varnat henne för att alltför oförtäckt yttra
sina åsigter i slaf-frågan, och hon bjöd till att vara försigtig
och att stäfja sin oroliga tunga, allt under det hon nyttjade
sina ögon och samlade ett förråd af iakttagelser för framtida
användning. Hon hade dock knappast vistats på sjukhuset en
vecka, förr än det uttryck af öfvergifvenhet och trotsig
liknöjdhet, som stämplade en del af de ansigten, hon såg omkring
sig, syntes uppmana henne, att lemna vårdandet af de hvitas,
kroppar, för att draga någon omsorg om de svartas själar.

Ehuru mycken förtret de lata negerpojkarne och de
okynniga flickorna gjorde henne, kunde hon pj låta bli att tycka
0111 dem, och fann snart, att det minsta drag af vänlighet
eller intresse lockade fram i dagen de bättre egenskaper, som
ligga fördolda äfven hos de mest öfvergifna och förnedrade af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:58:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1865/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free