Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
Diktarepersonligheter.
i.
Hostrup och lians sångmö.
Genom sitt spel af milda ljungeldar, af
blixtringar, som i blink på blink följa hvarandra, från en
qvickhet, hvars löje tillhör det skönas eviga leende,
luttrar den komiska poesien allt hvad eljest i sig
sjelft är fult, bränner bort hvad deraf är osmakligt
eller vidrigt, samt gör det öfriga upptagligt inom den
verldsåskådning, som i alla sina riktningar fylles af
harmoni och skönhet.
P. D. A. Atterbom.
Ris donc un peu, la terre est blonde,
Le pampre est vert. Ris donc un peu,
Vieux monde!
Édouard Pailleron.
Allvaret är den genomgående grundtonen i
nordmannalynnet, säger man. Att dock äfven löjet ingick bland de
ursprungliga beståndsdelarne af den nordiska folkstammens
skaplynne, röjer sig redan i gudasagorna. Tviflar ännu någon
derom, torde det gå med honom, som med jättedottren Skade,
hvilken, ehuru trotsande på sitt allvar, dock besegrades af
asarnes*) löje. Men den gamla stammen delar sig i skilda
grenar, hvar och en medtagande i olika mått urlynnets
grundämnen. På hvilkendera grenen det gamla harmlösa, outtömliga
asalöjet i rikaste mått öfvergått, röjer sig snart. Redan i de
danska sagohäfderna och vis-samlingarne, ja i sjelfva de
ombildade ordformerna af det danska tungomålet, torde en fin blick
kunna spåra dess riktning. Rätt klart och oemotståndligt
frambryter det dock ej förr än med Holberg, det oblandade löjets
första och oöfverträffade tolk inom nordens litteratur.
Huru deremot det gamla asalöjet först genom tårar kunde
bryta sig fram i det svenska folklynnet och der blef till »en
*) Vi veta väl att den nyaste språkforskningen omdöpt de fordna Asar till
Åser, samt att detta anses hafva skett på goda grunder. Bet nva namnet
har dock ännu ej slagit rot i vår litteratur (t. o. m. i historiska
läroböcker af senaste årtal, är det gamla namnet bibehållet), och då vår
framställning torde vara vågad nog ändå, tro vi oss ej böra göra den ännu mera
så, genom att begagna ett namn, som för de flesta af våra läsare ännu är
främmande.
Tidskrift för hemmet. ll:te årg. 3:dje häftet. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
