- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Trettonde årgången. 1871 /
9

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11

en ytterlig brist på religiösa karakterer bland qvinnorna.
Hedna-<jv:innan synes hafva hängt trognare fast vid asaläran än den
kriistna vid katolicismen. Med undantag af några nunnor, hvilka
ti]llätos qvarstanna i sina kloster, eller begåfvo sig till
tros-vämner i främmande land, nämna häfdatecknarna blott en och
■amnan enstaka qvinna, som visat någon djupare hängifvenhet
för den gamla tron. Bland dem är bilden af siuedshustrun
Kristina Larsdotter, moder till de första reformationsmännen,
betecknande för qvinnans vanliga religiösa ståndpunkt den tiden.
Då sönerna från fadrens begrafning bortvisade munkarne,
förklarade messorna gagnlösa och påfvemakten bruten, utbrister
modern gråtande: "Icke trodde jag, när jag med smärta födde
eder hit till verlden och med bekymmer och stor kostnad gaf
eder uppfostran och lärdom, att utaf eder skulle blifva så
gudlösa menniskor, som skulle tala sådana smädeord om påfven
och den heliga messan". Då sönerna frågade hvad hon förstod
af messan och hvad hon tänkte, då hon hörde presterna sjunga,
svarade hon: "Icke förstår jag dem, men då jag hör dem, ber
jag andäktigt att Gud ville låta sig deras bön behaga." För
öfrigt hafva vi knappast funnit någon nämnd mer än Margareta
Lejonhufvuds moder, hvilken enständigt vägrade att öfvergifva
sin gamla tro, och till och med ombytte bostad, för att på
ålderdomen vara Birgittas skapelse, Wadstena kloster, närmare.

Folket i allmänhet och qvinnan isynnerhet qvarstod
sannolikt länge i en from, men helt och hållet oreflekterande tro,
hvilken måhända först vid försöket att återinföra munkväldet
höjde sig till en sjelfständigare, på pröfning grundad öfvertygelse.
Konung Johans dotter, prinsessan Anna, och hennes orubbliga
föresats att afsvärja katolska läran, sedan hon osedd afhört
moderns samtal med sin biktfader, är i detta afseende ej utan
betydelse.

Bristen på religiösa karakterer, i ordets högre bemärkelse,
ersattes emellertid till en del genom hemmens religiösa karakter.
Det ser ut som hade, på qvinnornas sida, den religiösa
individualiteten så småningom förspridt sig och gått upp i det kristliga
familje-lifvet, med husaudakten till närmaste uttryck. Ar denna åsigt,
eller rättare aning, riktig, så torde man deri hafva klaven till
qvinnokarakterens senare, alltför passiva riktning. Intet borde
väl dock vara mera egnadt att utveckla individualiteten än en
rätt kristendom — ingen läsning vara mera kraftig till att frigöra
den bundna personligheten, än den af den Heliga Skrift. Icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:59:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1871/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free