Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
följande "negativa egenskaper". Och ju mera öfverhandtagande
denna nya riktning blef, desto obetydligare och osynligare blir
qvinnan, inom det medborgerliga lifvet. Härtill bidrogo dock
äfven àndra förhållanden.
Så torde t. ex. väl männen hafva insupit en förklarlig fruktan,
att icke säga förakt, för ett inflytande, som under drottning
Kristina visat sig så förderflig^ under Ulrika Eleonora så
betydelselöst och som desutom båda dessa drottningar kastat frivilligt
ifrån sig såsom en alltför besvärlig eller tyngande börda. Derjemte
hade ett stillestånd inträffat i qvinnans andeliga utveckling, under
det mannen, genom de nya läroverken och den hastiga
utvecklingen af nya vetenskaper och bildningsgrenar, höjde sig till en hel
annan verld af tankar och åsigter. Det afstånd, som sålunda
börjar uppstå mellan männen och qvinnorna i inre afseende
upprepar sig i yttre måtto under de många och långa krigen,
med derpå ofta följande fångenskap, hvartill kommer den
motvilja för qvinligt umgänge, som från de krigslystne konungarne
spred sig till deras omgifning och gjorde afståndet mellan könen
ännu större. En motvigt härtill bildade i någon mån den ej
ovanliga seden att hustrurna följde sina män i kriget, offrande
hemlifvets lugn och beqvämlighet och ej sällan sättande sitt lif
på spel, för att kunna vara dem nära, och dela deras faror,
någon gång äfven deras fångenskap. Deremot har man, oss
veterligt, intet bevis för, att dessa vid krigsteatern vistande
fruar någonsin verkat inom vidsträcktare kretsar eller öfvat
något slags offentligt inflytande. Slutligen bör man äfven erinra
sig, att de i hemmet qvarlemnade qvinnorna, enligt hvad deras
bref utvisa, voro så upptagna af vården om hus och egendom,
barn och underhafvande m. m. att sannolikt föga tid återstod
att egna åt allmänna intressen, äfven om tillfälle dertill
erbjudits. Äfven i fredstid tog den husmoderliga verksamheten
i forna tider större krafter i anspråk än nu, och var sålunda
bättre egnad att uppfylla en menniskas hela lif1).
Det af drottning Kristina fostrade slösande och lösaktiga
lefnadssättet luttrades åter, dels af de hårda tiderna, dels af de
stora Karlarnes stränga sedlighet, dels och kanske förnämligast
genom den gryende pietismen och dess yrkande på lefvernets
renhet gentemot kyrkans blotta renläriglietspredikan. Icke desto-
’) Under det männen sköta statens värf, skrifver bl. n. Gustaf I, föra fruarna
pä herresätena "ett husmoderligt regimente med all sköns förstånd om
räntor och uppbörd, sädd och skörd m. m."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
