- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Trettonde årgången. 1871 /
56

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11

Så det. lydde: Tändes kärleks sol,
Då blir dimman himmel, strålars värma
Alstrar lif och växt och herrlig knoppning
Utur frön soin slumra; möter äter
Ofvergifveulietens, sorgens köld.
Äfven då blir klart i själens rymder:
Dimman byts i vinterns rika rimfrost,
Skapar blommor, der inan minst det väntar,
Kläder skogens träd i silfverskrudar.
Täflande i stilla prakt ined sommarn,
Fostrar diktens sköna blomstervärld.

Var väl svaret, flickan erhöll, det rätta’.’1 Stå verkligen
kärleken och dikten såsom ett oförsonligt "Enten — Eller" gent
emot hvarandra i qvinnans verld? En skalde-ingifvelse, som
innebär blott ett "faute de mieux", som spirar endast i
öfver-gifvenhetens köld, men upplöser sig och försvinner vid kärlekens
annalkande, likt rimfrostens blommor för vårsolen — förtjenar
den väl detta namn? Eller, låtom oss ställa frågan i annan form:
Oin qvinnohjertat, i och med en lycklig kärlek, får indikta sin
egen saga i verkligheten — har det dermed uttömt hela sin
ingifvelse? Eger det uttryck endast för smärtan? Och, i så fal),
endast för den egna smärtan?

"Masten" och "Bergtallen", båda meddelade i denna
tidskrift, äro i vår tanke präktiga stycken, som försvara sin plats
i hvilken diktsamling som helst. Likaså den djupt kända och
vackert uttryckta bilden:

Der böljor mötas.

På tårstänkt ö i strömmens famn

Jag drömde om ett. älskadt namn,

Med sinnet tungt och tryckt mot. jorden.

Hur ljuft och bittert våg mot våg
Der brottades, jag stod och säg:
En kamp, mitt inres spegling vorden.

En kamp för evigt oafgjord —
Ej hjertats gåta tyds af ord —
Så tydén den, J böljor blida!

Hur mången åder, ung ocli varm,
Rann upp med magt inom min barm,
Som J att brytas blott, att strida.

"Foyelboet" åter är en af dessa skenfagra tankar och styckade
sanningar, hvilka kunna vara farligare än den oförtäckta lögnen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:59:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1871/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free