Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eller är det sannt att en jordisk lycka, "om än så ren och ädel"
fängslar anden? Har man rätt eller pligt att derför spränga dess
band, och är det säkert att anden derigenom vinner högre frihet,
tanken ett renare syfte?
"Sångarens Engel" uttalar påtagligt hvad "Fogelboet".
"Diktningens gryning" m. ti. mera förtäckt antydt. Sångaren
irrar omkring i verlden sökande — hvad? Månne form och
uttryck för en tonverld, som rik men oordnad rör sig i hans inre?
Långt derifrån!
Inre armod honom trycker:
"Ack! mot mig hur säll är elfven,
Hon har sina böljors sång,
Skogen har sitt sus i vinden,
Skyn är full af foglars drillar,
Här blott i min barm, den arma
Inga toner bo!
Derför går han ut att leta "sångens lif och hemlighet",
tänkande måhända med en ung studentskribent: "hvad vore det
för konst att skrifva, bara jag hade något att skrifva oro!"
"Hvad du söker, arme yngling, kan dock verlden icke ge",
Dertill kräfves sorgens hand.
Gå och bär du dagens tunga,
Lemnande åt Herren stunden.
Dä han vill dig välja ut,
Först dig slå och så dig hela,
Och utaf ett såradt hjerta
Dana rika strängaspelet,
Smälta dina qval i toner."
i afvaktan härpå går sångarkandidaten sin väg fram,
förnämt nedblickande på lifvets och skapelsens oskyldiga glädje.
"Dylik gamman all betraktar
Jag likt solen, dä hon ser
Silfverfiskens stim i vågen,
Ej beklagande sin plats
Derför att hon hal en högre".
Dä möter han ändtligen "de tysta smärtors moder", och nu
Rönte han allt mer och mer
Hur hans tankars forna jag
Liksom löstes, smalt i toner
o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
