- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Trettonde årgången. 1871 /
71

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

71

och hennes man, kung Olofs stjuffader, konung Sigurd Syr.
Den unge Olof hann dit tidigt en morgon. "Då han kom nära
"byn" (d. v. s. gården), säger sagan, "lupo tjenstesvenner i
för-"väg till byn och in i stugan. Asta konungamoder satt derinne
"med några qvinnor, då svennerne berättade henne om konung
"Olofs färd och att han snart var framme. Asta stod genast
"upp och tillsade karlar och qvinnor att tillreda der på bästa
"sätt. Ilon lät fyra qvinnor taga fram stugans ståtbonad och
"i hast upphänga tjiillen (d. v. s. tapeterna) och breda pyntade
"täcken på bänkarna. Tvenne karlar buro halmen på golfvet, två
"satte fram trapezan (d. v. s. serveringsbordet) och skaftkaret, två
"framsatte dryckesborden, två maten, tvenne sände hon bort
"från byn, två buro in ölet. Alla andra, både karlar och
qvin-"nor, gingo ut på gården. Sändemän drogo bort till konung
"Sigurd, der han var ute på åkern, och förde till honom hans
"bästa kläder och hans häst med förgylld sadel och
helför-"gyldt betsel med smälte stenar (troligtvis brokiga glasbitar).
"Fyra män sände hon åt fyra håll i bygden och bjöd till sig
"alle stormän till gästabud, ty hon gjorde välkomstöl mot sin
"son. Alle andre, som voro der, lät hon taga den bästa
kläde-"bonad de hade, och de, som icke sjelfve egde högtidskläder,
"fingo låna af hennes förråd".

Yi se här den gammalnordiska husmodren i sina bestyr.
Vi se, att, huru ofri qvinnan än var med hänsyn till
rättigheten att sjelf välja make och ingå äktenskap, hade hon
likvisst, efter dettas ingående, stor makt att styra och ställa efter
eget behag inom huset. Den nyckelknippa, hon bar på
bröl-loppsdagen, var ingen innehållslös symbol. Och uti denna den
gifta qvinnans likställighet med mannen uti de inre
angelägenheterna, visar sig nordens hedna forntid stå vida öfver de
österländska kulturfolken, stå i jenmbredd med Greker och Romare
under dessas äldsta period, men vida öfverträffa dem under
deras storhetstid, då vi ju veta, att den gifta qvinnan icke egde
någon aktning alls.

Men detta sagostycke visar oss också ett annat nordiskt
kulturdrag. Lusten för prakt och ståt, och hågen att göra kalas
af första, bästa anledning är icke uppkommen från i går i
norden. Man behöfde icke vara maka ät en småkonung öfver
några härad i en norsk fjelldal eller en svensk odalbygd för att
slå på stort såsom Sigurd Syrs hustru.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:59:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1871/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free