- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Trettonde årgången. 1871 /
151

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

151

kunna genom giftigt föltal nedsätta henne från den aktade plats
hon intager i den allmänna opinionen men, de hafva endast
lyckats att öfver sig sjelfva nedkalla den missaktning de
tillämnade henne.

Det finnes, säga hennes vänner, ingenting som bättre
karakteriserar Miss Anthony och ingenting som i så lustig dager visar
hennes ytterliga förakt för biföljderna af hennes företag, än det
hufvudstupa sätt hvarpå hon behandlar den financiella sidan deraf.
Om penningar behöfvas så måste de anskaffas, lika godt hvar
eller hur, och den som anskaffar dem blir för stunden hennes
goda engel.

Ehuru Mrs Stanton och Miss Anthony arbeta förträffligt
tillsammans, likna de ej mycket hvarandra. Båda äro allvarliga
arbetare för ett och samma mål, men deras arbetssätt är
helt olika.

Mrs Stanton går mot målet med lugna, lätta steg och
med en viss glädtig fart, som dock ej hindrar henne att stanna
och plocka en blomma här och der vid vägkanten; Miss Anthony
deremot ger sig aldrig ro att stanna, utan rusar, med blicken
fäst på målet, hejdlöst framåt, utan att fråga efter hvarken
blommor eller törnen.

Under många långa år har hon sålunda oaflåtligt arbetat,
dels för qvinnans medborgerliga likställighet med mannen, dels
för hennes likställighet med honom i afseende på arbetslön, dels
för hennes tillträde till lönande sysslor på boktryckerier och viel
tidningskontor såsom sättare och korrekturläsare, referenter ra. ra.
Det var hon, som först bröt vägen för en qvinnofrågans organ
inom pressen, och slutligen, efter motgångar, som skulle varit
tillräckliga att nedslå modet hos ett tjog vanliga qvinnor, lyckades
att upprätta och vidmakthålla en sådan. Det var den redan
nämnda tidningen The Revolution. För att befordra dess
framgång har Miss Anthony dock nyligen afstått från ledningen deraf
och öfverlemnat den åt andra, hvilka hon vet ega tillräckliga medel
att göra den på en gång till en god affär och till en lärorik och
underhållande tidning.

Susan Anthony har aldrig haft rykte för att vara poetisk,
och døck har hon inlagt både poesi och en viss gripande
vältalighet i sina afskedsord till The Revolution. — "Jag känner mig
till mods," säger hon bland annat," som en kärleksfull mor, då hon
gifvit bort ett älsklingsbarn, som hon ej längre förmår
underhålla." — Och ett älsklingsbarn var också i sanning The Revo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:59:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1871/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free