Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
Hans rum i den lilla oansenliga flygeln står ännu
oförändradt och synes, med sina enkla men solida möbler och
stora dimensioner, vittna om flärdlösheten och den enkla
storheten i hans karakter. Äfven det varma trofasta hjertat hade
der lemnat sitt spår i de många porträtten af prins Carl August,
fienden, som han vunnit till vän åt Sverige och sig sjelf,
och hvars förtidiga bortgång han aldrig upphörde att sörja.
Man beskref Georg Adlersparre såsom en ännu på
ålderdomen utomordentligt kraftfull och reslig man, med ungdomsfriska
rosor på kinderna och snöhvitt hår kring den höga, tankedigra
pannan. En gång då han hemkom från’ en cour hos konung
Carl Johan, hade han harmsen berättat, huru de unga
hofmännen omkring honom hviskande yttrat sin förvåning öfver att en
så gammal man som han sminkade sig. Huru ban förstod att
tillrättavisa hvar och en, som åsidosatte hans värdighet eller
opåkallad ville intränga sig i hans förtroende, berättades äfven.
Så t. ex. då hans unga adjutant, för hvilken ban dock hyste
stort förtroende, velat utforska hans planer för Sveriges blifvande
statsskick samt öfverlägga om dem, men i stället inbjöds till en
middagslur och efter dess slut afskedades med orden: »Nu menar
jag vi hafva öfverlagt!»
Vördnad för den monarkiska ’principen, kärlek till en sann
folkfrihet samt afsky för bådas missbruk synas ha bildat kärnan
i Georg Adlersparres politiska åskådningssätt. Loyal till det
yttersta var det först i sista ögonblicket, men då med orygglig
beslutsamhet, som han grep in i det vacklande fäderneslandets
öde. Klaven till eller springfjedern för hans handlingssätt ligger
uttryckt i de bekanta orden i hans proklamation: »Hvarje svensk
»ligger heldre under jorden, ån han ser sitt fäderneslands
sjelfständighet rubbad».
Till lynnet beskrifves han af sina närmaste såsom
skämtsam, glad och lugn, endast sällan retad till vrede, men då
våldsam och svår att blidka. I ett af honom sjelf offentliggjordt
bref, från Baltzar v. Platen, heter det bland annat skämtande:
»Om inte du vore så horribelt ilsken och arg, så vore du
»den klokaste i verlden; men Gud ske lof, Försynen lägger
»alltid något hufvudsakligt fel till stora förmögenheter, annars
»toge f—n resten af menniskobarnen». Af andra har han
omtalats såsom kall, sluten och envis.
Georg Adlersparres fel — och hvilken stor man har ej haft
sådana — må emellertid hafva varit hvilka som helst, så skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
