Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
inom riddarhuset och utse riksdagsledamöter genom val inom
ståndet.
Något senare träffa vi på ett annat område af det
medborgerliga lifvet också en qvinna, tillhörande, likasom Margareta
Ascheberg, en af rikets förnämsta slägter, Catharina Charlotta
Taube (f. 1723 d. 17(53, g. m. de la Gardie). Angripande på
en gång tvänne af landets ömtåligaste och alltid segast försvarade
institutioner, lagen och kyrkan, uppträdde hon till försvar för
några och tjugo dalqvinnor, som blifvit anklagade för trolldom,
genomdref deras frikännande och gjorde dermed för alltid slut
på de ohyggliga rättegångar, som besudlat den svenska
lagskipningen med så mycket oskyldigt blod, på samnia gång de
för långliga tider belastat folket i den krassaste vidskepelse.
Hvilka krafter hon härvid hade att besegra inses lätt, dä man
finner att erkebiskopen och en ledamot af vetenskapsakademien
fordrat att fångarne skulle beläggas med hnndklofvar; att stiftets
biskop "för att pröfva deras kontenans" uppmanat dem att bedja
Gud att Han, 0111 de vore skyldiga, måtte låta dem blifva "grå,
mörka och stygga i synen" såsom deras åklagare sett dem i
hexdansen; samt att samme andans nian bland annat yttrat:
"att icke åklaga sådane sataniske illusioner och derunder
be-drifne styggelser skulle innebära ett förkränkande af Guds ära.
–Gud förbarme I)ig öfver våra fritänkànde tider och lat
aldrig min själ komma i deras råd, som så litet ifra för Dig
och Din ära!"
"En svensk qvinna", säger utgifvaren af de la Gardieska
arkivet, der vi hemtat ofvannämnda uppgifter, "en svensk qvinna
rörde vid spöket med sitt finger, och det föll till aska." Till
minne af hvad Cath. Charl. Taube sålunda uträttat slog
ridderskapet och adeln en medalj öfver henne med inskriften "de
olyckligas vän". Men icke nöjd med att hafva angripit och
besegrat fordomen inom lagväsendet och kyrkan, sökte Catharina
Charlotta Taube älven hos sjelfva folket upphäfva dess makt,
ej genom ett ofta fåfängt predikande, utan genom att personligen
ingripa i, och med handling vederlägga okunnighetens farhågor.
Då kokoppympningen infördes och allmogen vägrade att
underkasta sig densamma, i tro att den innebar ett hemligt förgift,
tog hon nämligen till sig flera af barnen på sitt gods, lät ympa
dem, skötte dem sjelf under sjukdomen, och återlemnade dem
friska till föräldrarne, hvarigenom småningom tron på det nya
skyddsmedlet utbreddes bland folket i trakten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
