Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271
Men det var ej endast inom det sannas och det godas
område, som den svenska qvinnan sökte användning för det
öfverskott af andelig kraft, som familjelifvet ej tog i anspråk; äfven
inom det skönas verld kände hon sig manad att söka sin uppgift,
och gjorde det samtidigt i tvänne olika riktningar: inom den
sköna konsten med Anna Maria Ehrenstrahl (f. 1 fi52 d. 1724, g. m.
Wattrang) samt inom den sköna litteraturen med fru Sofia Elisabeth
Brenner (f. 1659 d. 1730). Den förstnämnda, uppfostrad af sin
och den svenska målarekonstens fader, lärer under hans ledning
hafva arbetat i hans atelier, och det säges att många af de
konstverk, som bära Ehrenstrahl namn, varit alster af faderns
och dottrens samfälda arbete. Inom porträttmåleriet vann hon
rykte såsom sjelfständig konstnär.
Sofia Elisabeth Brenner räknades bland sin tids förnämsta
skalder, ehuru hennes poesi i våra ögon är allt annat än poetisk.
Detta är dock en brist, som hon delar med nästan alla den tidens
diktare. Moder till 15 barn och omfattande på en gång
barnauppfostrans, hushållningens och lärodiktens tunga mödor, synes
Sofia Brenner i sanning hafva varit en ovanlig förmåga. Kunnig
i både döda och lefvande språk förstod hon derjemte bättre än de
flesta samtida att behandla modersmålet, äfven i metriskt afseende.
Hon skref dock vers äfven på italienska och tyska och lyckades
då ofta höja sig till en verkligt poeti.sk stämning. I sitt qväde
till Ehrenstrahl utvecklade hon, enligt Atterbom, en högre åsigt
af konstens ursprung och betydelse, än man är van att finna
hos hennes samtida. Hennes uppfattning af kärleken och
äktenskapet är deremot den mest torftiga, utan en skymt af
innerlighet eller djupare känsla, och detta ehuru hon tydligen anser
äktenskapet såsom det högsta, oin ej enda målet för qvinnans lif.
Huru högt hon imellertid värderades af sina medbröder
inom vitterlieten synes bland annat af Adlerstedts sorgeqväde,
deri han begråter, icke blott henne, utan också "vår svenska
poesi", som med henne gick i grafven, samt på det naivaste
karakteriserar båda i slutstrofen:
"Farväl vår poesi! — God natt du hedersgumma!"
Sofia Brenners betydelse för den svenska qvinnans historia
ligger måhända icke så mycket deruti, att hon var den första,
allmänt uppburna och berömda svenska skaldinna, som deruti,
att hon var den första, som upptog striden om qvinnans
intellektuella uppgift. Har qvinnan någon högre, intelligens? Och,
i så fall, är det henne tillåtet att bruka den? livar bör gränsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
