Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.335
föreskrifterna som af bref och anteckningar m. m. Så skrifver
en fru Helena Bjelke till sin stjufdotter och tackar för
"lilie-konvallievinet" och citronsaften, som hon säger sig "till Guds
namns ära vilja intaga." I mången familj begagnar man ännu
i dag en eller annan huskur, något "mirakelplåster" eller några
styrkedroppar, som gått i arf från någon forntida husmoder i
slägten.
Det de la Gardieska, likasom de flesta gamla familjearkiv,
innehålla många så kallade "instrumenter och ordningar för
godsfolket", kontrakter, gåfvobref m. m., uppsatta af
fruntimmer och vittnande om stor praktisk klokhet. Bland annat
förekomma ofta stränga förbud att något för hushållet finge
inköpas, som kunde tillverkas i hemmen eller odlas på egen jord.
Att husmödrarna förstodo att bland sina underhafvande
vidmakthålla tukt och ordning framgår tydligt af de nämnda
"in-strumenterna", och mången familjesägen vittnar ännu oin huru
de personligen öfvervakade ordningen, och till och med någon
gång handgripligt tillrättavisade de felande. Ett arrestrum synes
ännu in på 1700-talet ha ansetts oumbärligt på de stora
herresätena, och der ett sådant icke fanns skickades delinqventen med
bref från husmodern till någon hennes anhörig med begäran att
han måtte bli behörigen afstraffad. Fattighusen pa de gamla
godsen äro ofta stiftelser af någon husmoder i forna tider;
blott undantagsvis finner man deremot skolor, vittnande om ett
gryende intresse för folkets upplysning.
I allmänhet synes det bästa förhållande varit rådande mellan
godsfolket och husmodern, hvilken i husbondens frånvaro var
så godt som allena styrande. Dock har man äfven exempel på
fruar, som missbrukat sin makt och som ännu under
betecknande spenainn lefva i folkets minne såsom inbegreppet af allt
elakt. Så den förr nämnda "Pintorpafrun", m. fi.
Lifvet i landsorten och särskildt på de stora familjegodsen
synes alltså under 1600-talet och början af 1700-talet rikligen
hafva tagit qvinnans verksamhet i anspråk och lemnat föga tid
för ett högre bildningsbehof, hvilket icke heller framkallades af
några nedslående jemförelser med männen, emedan dessa dels
voro frånvarande, dels kanske under det råa krigslifvet
förlorat de försteg, i bildning och vetande, de under den korta
skoltiden vunnit framför qvinnorna.
I städerna och inom familjer der männen egnat sig åt
studier, statsvärf eller andra yrken, som kräfde en högre bild-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
