Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.337
sådant ej bära s. k. kyrkkrona. "Förhållandet mellan könen
var utomordentligt fritt", säger en gammal berättare, "men
inan umgicks på ära och tro". Att ej allt måtte varit så godt
som denne och andra gamla förf. synas benägna att tro, röjes
dock af åtskilliga betecknande företeelser; sä t. ex. de många
tvångsgiftermål som blefvo en följd af den kyrkliga
general-räfsten 1596, under erkebiskop Abrahamus; de smutsiga
rättegångarne mot bortavarande soldaters hustrur under
1600-talet; förbuden för s. k. hedersdagar, möqvällar m. m.; slutligen
äfven det gamla bruket i vissa trakter att underkasta den
qvinliga ungdomeu ett slags ärliga sedlighetsförhör inför några
dertill utsedda äldre qvinnor i byalaget. Giftermålen ingingos
mera med afseende på ekonomiska fördelar eller ömsesidig hjelp
än af tycke, hvarför ock den aldrig slumrande folkhumorn
stundom gifvit dem namn af "nödmål", samt utbytt
benämniu-garna man och hustru mot dem af "mans- och qvins-hjelp".
Hushållningen i bondens hem var. med undantag kanske för
de sydligare provinserna, ytterst tarflig, äfven der tillgångarne
icke gjorde det nödvändigt. Man ville, säges det, ej förvänja
sig tills de hårda åren kommo. Hvad öfverflöd huset kunde
bestå sparade den kloka husmodern till helger eller till
"färd-och sommar-ands-kost". Tidigt nog klagas deremot på
öfverflöd i klädedrägt äfven bland allmogen. Att icke heller siden,
ti ut kläde och förgyllda smycken varit af dera okända, röjer
sig ännu i dag af de gamla landskapsdrägterua. Dock gläder
sig äfven en och annan forntida berättare åt husslöjdens
framsteg, i det hemväfda randtyger börja ersätta "Danziger tygerna".
Förtidiga giftermål med deraf följande småvext och
"svag-vulen" afkomma beklagas soin ett allmänt ondt i början af
1700-talet.
Om läskunnigheten förekomma stridiga uppgifter. En förf.
från medlet af 1600-talet påstår att det väckte förvåning om
10 à 11 års gossar och ßiclcor ej kunde läsa i bok; andra åter
klaga att katekesundervisningen, i brist på läskunskap hos
mödrarna, bedrefs muutligen, att kunskapen blef ett blott
meningslöst upprainsande, att Guds ord blandades med Luthers,
att presterna icke nog "intuggade" hufvudstyckena m. m.
Gustaf Adolf stadgar att gossar om sju år böra hållas i skola,
men nämner ingenting om flickor. Johan Skytte anlade vid
Strömseram i Småland en af de första folkskolor, men vi känna
ej om den var afsedd äfven för flickor. Flera bland högadeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
