Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.369
sina ädla bemödanden för denna förening. Många svårigheter
och olika åsigter hade fru Simon här att bekämpa; men
beväpnad med erfarenhet och ett praktiskt förstånd besegrade hon
dem alla, så att Albertföreningen hastigt tillväxte och erhöll
verklig lifskraft, fick en egen skola för sjuksköterskor, egen
ambulans-sjukvård, egen polyklinik, samt underhöll
filial-afdel-ningar i hela sachsiska landet. Denna förening stod sålunda
fullt utrustad och beredd, att, då 1870 års krig utbröt, genast
möta detsamma och i praktiken visa sin duglighet.
Knappt visade sig de första hotande krigsmolnen på
politikens himmel, förr än också Albertföreningen träffade sina
förberedande anstalter så, att på samma gång
mobiliserings-order inträffade vid armén, mobiliserades äfven
Albertföreningens sjuksköterskor och ställdes under befäl af fru Simon, som
stod färdig att afgå till krigsskådeplatsen. Redan den 3:dje
Augusti befann hon sig på jernvägen med föreningens vagn
fast-kopplad vid ett militärtåg. Men färden gick ingalunda hela
vägen så lätt för sig. Ofta nog blef hennes vagn tillbakasatt
för truppernas; och dock låg det fru Simon så varmt om
hjertat att hastigt framkomma, enär tecknen att i de närmast
kommande dagarne en sammanstötning med fienden skulle ega rum,
med hvarje timme blefvo allt flera och tydligare. Fru Simon
visste dock äfven vid sådana tillfällen att. hjelpa sig fram. I
sina till hemmet aflåtna bref under dessa dagar, skrifver hon
på ett ställe: »Som vi, (Albertföreningens fruntimmer) icke
bära någon ordensdrägt, återstod mig intet annat sätt att göra
m g och min resas ändamål kändt och erkändt, än att framleta
oci anlägga mina ordensdekorationer. I)et verkade!
Menniskorna äro sig öfverallt lika! Man blir straxt bättre bemött
ort man bär ett ordenstecken.» Senare, efter några veckors
förlopp, frågade ingen i hela armén mera hvem den »ståtliga
damen» kunde vara; hon var då redan, särdeles inom
Maas-arnén, känd af hvarje soldat, som ock visste att berätta något
drig ur hennes verksamhet.
Redan i det Pfalziska Honiburg, dit de första sårade
blifvit förde, begynte Albertinornas verksamhet. Fru Simon
sk-ifver derifrån: »Menniskorna här äro så goda och patriotiska
att det är mig en sann glädje att derom kunna vitsorda, llär
är redan brist på lifsmedel, och ändå släpper hvar och en till
hvid han sjelf möjligen kan umbära för att dela med
.soldaterna, hvilka här upptaga alla hus. At. mig upplät visserligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
