Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1. Hvarför skulle Eddan öfversättas?
Att nu anmäla Gödeckes öfversättning af den s. k. Eddan
vore väl sent. Om vi icke äro oriktigt underrättade, har
boken, god till sitt utförande och prydlig till sin utstyrsel, redan
funnit väg till en mängd svenska hem. Då det således icke
nu kan blifva tal om att skrifva en rekommendation för boken,
men redaktionen af Tidskrift för Hemmet ändock önskat att
få en uppsats med anledning af denna öfversättning, har jag
tänkt, att jag lämpligen skulle kunna taga ämnet litet
allmänne-ligare och söka framlägga ett svar på den frågan: hvarför
skulle Eddan öfversättas? Svaret måste naturligtvis innefatta
en redogörelse för hvad Eddan är och hvad intresse hon kan
hafva för det nu varande slägtet. De af tidskriftens läsare
som redan veta ett svar på dessa frågor, äro befriade från
att läsa de följande sidorna, men för de öfriga torde några hit
hörande antydningar vara välkomna.
Först af allt vill jag här göra en anmärkning. Hvad dr
Gödecke kallar rätt och slätt Edda, plägade förr benämnas
Sämunds Edda. I en af de mytiska sånger, som äro intagna
i denna samling af forntidsdikter, uppgifves ordet edda betyda
moder i tredje rätt uppstigande led, således t. ex. mormors
mor, men i denna betydelse förekommer ordet aldrig annars
i den fornnordiska literaturen. Deremot tillades ordet från
slutet af 1200-talet intill 1600-talet uteslutande en bok, som
ansågs vara sammanskrifven af den bekante lagsagomannen
Snorre Sturleson och som innehöll dels hvarjehanda mytolo-
Tidskrift för Ilemmet. 2l:a årg. l:a häftet. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
