Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■286
Den kärlek och hyllning, som egnas härden framför öfriga
husets platser, har gamla anor. Den kan ledas tillbaka till våra
indo-europeiska urfäder. Indernas Rig-veda, den älsta af vår
stams urkunder, är full med hymner till härdens gudom. Han
kallas där Agnis, ett namn som är identiskt med romarnes ignis
»eld». Grekerna dyrkade äfven härdens gudom, men under form
af en kvinna, hvilken de nämnde Hestia, eller i äldre tider
Vestia. Hvarje offer, var det ock till själfva öfverguden Zeus,
föregicks af en bön till henne: elden skulle liksom bära offret upp till
himlen. En ed vid härdens gudom räknades som synnerligen helig.
Romarne kallade samma gudinna Vesta. De jungfrur, som
vårdade elden på den »husliga härd», hvilken själfva staten aktat
nödigt att i ett tempel tända åt sig, nämndes efter henne Vestalcr.
Aret om måste elden brinna på denna härd, blott den 1 Mars,
hos romarne årets första dag, skulle den förnyas. Vi kunna häri se
en påminnelse om att tider funnits, då upptändandet af eld genom
brist på bekväma redskap var en sak, hvilken man så vidt möjligt
undgick. Häri ligger äfven en ytterligare förklaring på den helgd
i hvilken härden kom att stå — om annars någon förklaring tarfvas
utom den, som den isländske skalden angaf, då han kallade
eldstaden »husets sol», den lifvande och värmande makten i
hemmet. Att strida för alt, som inan har kärt, hette också hos
romarne att strida pro aris et focis »för altare och härd».
Familj.
Äter ett utländskt ord i hemmets verld! Dock böra vi ej
med afvog blick se därpå, ty det fyller en plats, på hvilken
intet inhemskt ord fullt kan ersätta det. 1 viss mån sammanfalla
visserligen därmed orden slägt, ätt, hushåll, men intetdera har
alldeles lika omfång för sin betydelse. Ordet slägt är för öfrigt
själf ett lån, ehuru gammalt, från tyskan. Detsamma gäller
äfven om hushåll, som blott är ännu yngre i vårt språk. Att
familj innebär något annat än de nämnda orden, eller fastmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
