- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondeandra årgången. 1880 /
T1:12

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

■12

Enligt stadslagarne åter var hustruns andel bestämd till
hälften i all egendom, som makarne hade, af hvad slag
egendomen än var. Förordningen af år 1845 uphäfde äfven denna
skilnad mellan stads- och landsrätt, så att numera man oeh
hustru ega hälften hvardera i all egendom med undantag af
ärfd eller fore äktenskapet förvärfd fastighet på landet.
Vidkommande förvaltningen af den egendom, som tillkom
hustrun, hvilken efter den föregående framställningen kunde
vara dels andel i gemensam egendom och dels henne
enskildt tillhörig egendom, har det hela tiden gält såsom regel,
att densamma af mannen jämte hans egen handhades, blott
med den inskränkning, att han icke egde utan hennes
samtycke förytra fast egendom, som hustrun ärft eller fört med
sig i boet. Från denna regel, som ännu gäller, har
emellertid genom förordningen af den 11 dec. 1874 vissa undantag
stadgats, dels att genom aftal, uprättadt fore äktenskapet
(äktenskapsförord), bestämmelse kan vidtagas därom, att
hustrun enskildt tillhörig egendom skall vara undandragen
mannens förvaltning, i hvilket fall hustrun eger själf förvalta denna
egendom, såvida ej annat blifvit i förordet föreskrifver
hvilket ock gäller om egendom, som under lika vilkor blifvit
henne genom gåfva eller testamente tilldelad, och dels att
hustru utan vidare eger förvalta det hon genom eget arbete
förvärfvar. Redan förut hade man funnit, att den mannen
uteslutande tillagda förvaltningsrätt af makarnes egendom och
den grundsats, som af densamme härleddes, att all
egendomen i boet, såväl enskild som gemensam, betraktades såsom
ett helt, ur hvilket äfven den ene makens enskilde fordrings-

’ O

egare kunde söka godtgörelse, kunde för dem, i synnerhet
för hustrun, medföra förlust; och hade med anledning däraf
i slutet af 17:de århundradet åt makarne tillerkänts rätt att
för undgående af sådan förlust söka boskiluad, en åtgärd som
enligt sin natur var riktad mot den enhetliga förvaltningen
af egendomen i boet och hade dennas uphäfvande till följd.
Boskilnaden är nu närmare reglerad genom förordningen af
den 18 sept. 1862, som jämväl föreskrifver, att åtgärden tillika
skall hafva verkan att uphäfva egendomsgemensamheten med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:01:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1880/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free