Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■13
afseende på gods, som efter det denna åtgärd sökts af den
ene eller andre maken vinnes.
Det slutliga resultatet af den i korta drag tecknade
historiska utvecklingen visar oss den gifta kvinnans rätsliga
ställning, sådan densamma för närvarande är. Dock torde vi
böra tillägga, att hos oss af gammalt den regel gält och ännu
gäller, att makarne hafva makt att genom äktenskapsförord
oberoende af lagens föreskrifter ordna förhållandena med
afseende på egendomsrätten under äktenskapet, hvartill år 1874 lades
rätten att genom sådant förord äfven bestämma om
egendomsförvaltningen på sätt som ofvan angifvits. Som vi se äro
hufvudgrundsatserne för vår äktenskapsrätt i förevarande
afseende tvänne, den ene att egendomsgemensamhet mellan
makarne råder, den andre att mannen ensam utöfvar
förvaltningen af egendomen i boet. Såsom omedelbara undantag
därifrån kunna vi räkna, dels att viss egendom är för den
ene eller andre maken enskild och dels att hustrun eger
förvalta den egendom, som hon med sitt arbete förvärfvar, och
såsom satser, hvilka mera medelbart medföra undantag, att
makarne genom aftal kunna bestämma såväl egendomsrätten
annorlunda, än lagen stadgar, som äfven i viss mån
afvikelse från den enhetliga förvaltningen, samt att genom
bo-skilnad ej mindre egendomsgemensamheten än äfven den
enhetliga förvaltningen kan brytas.
Vi hafva då att fråga oss: hvilka äro bristerna i denna
anordning? och hvilken ändring deri bör man söka att vinna?
Till en början vilja vi angifva några brister, som väl vid
första påseendet kunna anses som mindre väsentliga, men
hvilka dock vid närmare betraktande skola finnas vara betydande
nog. Egendomsgemensamheten är icke fullständig så till vida
som ärfd eller före äktenskapet förvärfvad fastighet på landet
är från densamma enligt lag undantagen. För så vidt
egendomsgemensamhet skall i principen råda, finnes intet skäl för
bibehållande af denna inskränkning däri. Den gamla
ättförfattningen, i hvilken inskränkningen hade sin rot, är
längesedan uplöst, och de lagstadganden i öfrigt, som i denna
författning hade sitt ursprung och hvilka tjänade att
fullständiga den ifrågavarande bestämmelsen nämligen förbudet att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
