- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondefemte årgången. 1883 /
74

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

74

upptagna. Läkaren förklarades skicklig och föga böjd att
medikamenten, hvarför apotekaren klagar att hans yrke går
under. Handelsmannen deremot bergar sig bra, ehuru ban
stundom förlorar på folk som köpa varor på kredit och sedan
flytta bort eller resa till Amerika. Äfven skolan låg, om jag mins
rätt i Ransby. Flera sådana finnas i församlingen och de flesta
lärarinnorna äro socknens barn. Vi hade mött flera af dem
på vägen, klädda som de öfriga flickorna i hufvud-duk.
Skolbarnen i de fasta skolorna bo ibland inne hos bekanta
familjer, men medföra då matsäck.

Vägen krökte nu med en brant backe ned till elfbrädden,
der en färja väntade. Den fördes af en gumma, som genom
bref af sin son underrättats att min reskamrat, hos hvars
föräldrar ban för tillfället vistades, skulle resa till Wingäng.
Ilon hade derför passat på att få föra öfver henne och under
tiden tala om och skicka bref till sonen, hvilken tycktes
utgöra hennes glädje och stolthet. Det var rörande att se
uttrycken af hennes modersglädje, då hon hörde att den
unge mannen var väl ansedd och hade en god framtid för sig.
Men så förtjente ban det väl, menade hon; en så god son som
ban varit! Den första sparpenning han sjelf’ förtjenat,
skickades hem till modern, för att skaffa henne en kakelugn, så att
hon skulle slippa frysa. Till återskänk fick han nu strumpor och
vantar, stickade af flitiga modershänder och beledsagade af
varma hälsningar. »Det bäst en kan önsk ä att barnen bli
bra», slöt gumman och slängde en tår ur det gamla ögat. I
detsamma lade färjan till vid andra stranden, och kort derefter
stego vi in hos löjtnanten på Wingäng. Det var ett
förtjusande ställe, liggande på den nedre afsatsen af undlandet och
med ypperlig utsigt, nedåt elfven, som här tyckes vara stängd
af berg och skogklädda uddar, hvilka från ömse sidor skjuta
inom hvarandra likt kolosala kolfvar och lås. Emellan dessa
skenbara afstängningar bildar elfven ett större lugnvatten,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:02:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1883/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free