- Project Runeberg -  Tekniska föreningen i Örebro 1875-1925 : Minnesskrift /
115

(1925) [MARC] [MARC] - Tema: Närke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den tekniska utvecklingen av byggnadskonsten av arkitekt Axel Eriksson - Byggnadskonstruktionernas värmeisoleringsförmåga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BYGGNADSTEKNIKENS UTVECKLING
115
Konstruktion
Konstruk-
tionens
tjocklek
i cm
Väggar av trä’.
Panelad timmervägg med förhydningspapp och
spännpapp
Panelad plankvägg (utifrån räknat: 1" lockbräds
panel, impregn. papp, 2V2" späntad plank, för
hydningspapp, 1" luftrum, 1" spåntpanel, spänn-
papp)
Bjälklag (i 1 /*" golvträ, 4"X8" bjälkar, koksslagg-
fyllning, förhydningspapp, blindbotten, 1" spräck
panel, rörning och puts)
Vägg enligt I BO-systemet
Brädvägg, med luftrum (Två 3/4" panel med 12
cm luftrum, panelen mot luftrummet beklädd
med papp)
Samma v’ågg y fylld med sågspån
d:o » » sand
d:o » » torvmull
Fönster:
Enkelrutor (40X4° cm) i träbågar
Dubbelfönster (40X40 cm rutor) med 10 cm luft-
rum
Fönster med tre ELIS-rutor (40X40 cm) i trä-
båge (Avstånd mellan rutorna = 0,2 cm) ....
Enkelrutor (120X 120 cm)
17
14
29
12
16
16
16
16
Värmegenomgångstal k
Prov-
ningsre-
sultat i la-
boratoriet
10
1
o,3
0,52
0,55
0,50
0,60
095
o,49
o,88
o,39
3,8
1,9
2,3
5.o
Lämpligt värde
för ytterväggar
med hänsyn ta-
gentill blåst m.m.
0,65
O.65
0,70
1,2
0,55
1,0
0,50
6,0
2,4
3.0
7,5
emellertid framgå, att byggnadskonsten hänger nära tillsamman med tek-
niken och att det för ett fullgott utövande av byggnadsyrket fordras bygg-
nadstekniska kunskaper. Det är icke längre sedan ordet byggnadsteknik in-
förlivades i svenska språket, än att upphovsmannen fortfarande har aktiv
verksamhet i facket, och han berättar, att han betraktades med stor för-
våning av ingeniörer av andra fack, då han använde ordet ifråga. För bygg-
nadsyrket ansågs nämligen då tekniken icke vara så viktig att den behövde
ett särskilt namn. Fortfarande är nog den uppfattningen rätt allmän, att
var och en som kan rita linjer med tusch på ett papper är kompetent att
rita hus, men utvecklingen går dock i den riktningen, att man börjar vända
sig till en fackman då man skall bygga ett hus, ehuru det långt ifrån är
så allmänt, som att man vänder sig till en skräddare då man skall beställa
en kostym.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:03:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tforebro/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free