Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 32. Gästrummet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295:
Nästan midt pä golfvet stod ett marmorbord.
Derunder stod den kista, hvari familjens urkunder och
de porträtt jag redan omnämnt voro förvarade.
På bordet låg en i starkt band inbunden bok.
"Med undantag af de tre sista", fortfor min
värd, "äro alla dessa dina förfader såväl som mina.
De äro det genom Osna Diotha, hvars far tillhörde
en slägt, som ofta ingått äktenskapsförbindelser med
vår."
Då jag hörde detta, började jag att med ännu
större intresse betrakta porträtten på
medaljongerna. På hvar och en af dessa funnos mannens
och hustruns porträtt, alltid utförda under deras
lifstid och vanligen kort efter deras giftermål. På
den urna, som Utis enligt bruket för några år
sedan skaffat sig, funnos sålunda utsökt väl utförda
porträtt af honom och Ulmone. På baksidan voro
deras namn, deras födelsedagar och bröllopsdag
djupt inristade, och tomrum voro lemnade för
dödsdagarna.
"Som du ser", sade Utis, i det han med ett
allvarligt leende pekade på de långa raderna af
tomma konsoler, ungefär halfva antalet af hela
samlingen, finnes det ännu rum för många slägtled.
Jag är temligen förtrogen med alla deras
lefnadshistoria, hvilka gått bort fore mig. Men stundom
tycker jag om att sitta här och tänka mig de
personers karaktär och historia, hvilka skola fylla de
tomma platserna. Äro de ännu blott ett intet?
Eller befinna de sig, som anhängarne af varatia
tro, redan på jorden och genomlefva sin långa pröf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
