Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 40. Afslutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
361:
för att genast af sända dem till underrättelse om en
tilldragelse, hvilken då tillhör det förflutna. Och
detta tillkännagifvande enligt etikettens föreskrift
skall ej blifva det enda. Edith har lofvat skrifva.
Vidtala ofta om E., och hon erkänner, att hon
hyser stor aktning för honom.
"Jag var nästan ledsen", sade hon en gång på
skämt, "öfver att jag ej kunde gifva honom mitt
hjerta. Men du vet, att det för längesedan var
bortskänkt på annat håll."
Imellertid har jag ännu icke vågat yppa mina
tankar om ett visst ämne. Varnad genom min
erfarenhet i fråga om Reva, är jag rädd for att väcka
don svartsjuka, som tyckes slumra äfven hos de
mest fullkomliga qvinnor. Men hur ofta väcker ej
ett ord eller en åtbörd af henne hos mig en liflig
hågkomst af den sköna drömbild, hvilken jag ännu
känner mig så mycket mera obenägen att tala om,
som jag hittills icke kunnat fullkomligt öfvertyga,
mig om att hon ej finnes till! Händelser och
personer, som tillhöra denna sällsamma verld, äro ännu
för mig lika verkliga som dylika i mitt nuvarande
lif. Stundom känner jag mig rent af tveksam om
huruvida icke denna tillvaro är skenbar och den
förra verklig; jag undrar om jag ej skall vakna
och finna mig liggande i min hängande bädd i
Utis’ hus, blickande upp på den besynnerligt
indelade urtaflan ofvanför dörren för att se hvad tiden
lider och med en rysning af glädje tänkande på
att jag, innan visaren skridit förbi tre bland
afdelningarna, åter skall få sola mig i en viss persons
En framtithhlich.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
