Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1914 - Ur utlandets tidskrifter - Janko Sakasoff om Bulgarien efter Balkankrigen (Soz. Monatshefte) - Privatmonopolets förstatligande (R. Broda i Dokumente des Fortschritts)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nationalspråk och tillätos att följa sina
folkseder utan något som helst lagligt eller
moraliskt tvång. Ett folk; som sedan mer än
80 år har byggt på sin nationella
oavhängighets tempel, är nu i Nyserbien och
Nygrek-land prisgivet åt tvångsnationalisering. På
samma sätt är det med de 300,000
folkbröder-na i Rumänien, som medverkat i den nya
bulgariska historien; under 35 år ha de
kämpat för sin frihet och sina demokratiska
inrättningar och nu äro de rätts- och
försvarslöst underkastade de rumänska junkrarnas
.godtycke. Ur den brännande känslan av
dessa orättfärdigheter som ur den
övertygelsen, att Bulgarien dock slutligen måste leva
i gott samförstånd med sina grannar och
gemensamt med dem värna de gemensamma
balkanintressena, framväxer det svårlösta
problem, som i sin politiska och
diplomatiska månggestaltning djupt berör oeh
sysselsätter det bulgariska folket.
Därtill kommer frågan om folkets
oavhängighet och frihet, ty det har beslutat att ta
sitt öde i egna händer och inte mer låta
använda sig som spelboll av själ- och hjärtlösa
hovkretsar eller av den härskande klassen.
Det förflutna året med allt.elände på
slagfälten och hos landets frysande och hungrande
befolkning, har öppnat hundratusendens ögon,
och hotande utsträcka de nu sina händer för
att rycka till sig regeringsmakten. Detta
problem: hur folket skall komma till politislv
mognad, sysselsätter vår tanke och känsla i:
främsta rummet och varje dag i Bulgariens
historia ger ny näring åt strävandet efter.
Retsammas lösning.
Ett första anlopp till denna lösning
utgjorde valen till sobranjen, som ägde rum
den 7 december. Regeringen, som var bildad
ur de härskande partierna, bragte det icke
en gång till en majoritet. Det valdes 94
regeringsanhängare (mest vinnings- och
kar-riärlystna element), 49 av bondegruppen, 37
socialdemokrater (båda riktningarna), 14
demokrater, 5 radikala och 5 av den
russofila koalitionen, i det hela 204
riksdagsmän. Redan de socialistiska
mandatens stora antal visar vilken anda, som var
härskande vid valet. Också de 49
bondemandaten representera den del av folketr
som är upprörd över tillståndet och har
beslutat att självt övertaga regeringsmakten.
Likaså företräda de 14 demokraterna oeh de
5 radikala i sin agitation (om också på sitt
sätt) folksuveräniteten och folkintressena.
Så ha vi nu i Bulgarien ett parlament, som,
om de demokratiska och agrariska intressena
hålla stånd, äger en majoritet (och även
kunde ha beslutsamhet nog) för att företaga en
grundlig rengöring av regeringsapparaten.
Så lätt och raskt skall det visserligen icke
gå. Å ena sidan skall klyvningen av de
bulgariska socialisterna till stor del förlama
deras motstånds- och utvecklingskraft. Vidare
torde bönderna, oaktat deras parti har att
tacka folkets missnöje för sitt ursprung, icke
vara böjda för att företaga någonting
genomgripande och slutligen skola de
reaktionära makterna, i vilkas händer
härskaremakten ligger, om de också tillfälligtvis äro
förlamade, icke i ett slag låta fråntaga sig
makten. Men vad den bulgariska
demokratin med säkerhet liar att förvänta av denna
folkets första anstorm mot regeringsmakten
är, att krigets och krigskatastrofernas värsta
politiska, finansiella och ekonomiska följder
bli undanröjda, och att de dragas fram till
räkenskap, som äro skuld till den nationella
olyckan; att den Vidare befäster själva
demokratins ställning i landets politiska liv.
Ett sådant resultat av dessa betydelsefulla
val skulle ge demokratin en stor framgång
oeh bilda grundvalen för en andra och tredje
folkanstormning i framtiden.
Otillfredsställelsen, oron, den energiska
viljan till ett föryngrande av landets
regerings-och förvaltningsapparat samt kravet på ett
upphävande av de skriande orättvisorna i
det sociala livet — allt detta har trängt så
djupt in i folkmassorna, att man i Bulgarien
har att räkna med en under långa år
fortgående omvälvningsperiod.
Privatmonopolets förstatligande.
Härom skriver i Doku mente des
Fortschritts prof. R. Broda:
Produktionsmedlens övergång i de
offentliga korporationernas kollektivbesittning är
som bekant de socialistiska strävandenas
väsentliga mål. Men en egenartad motsats i
bedömandet av framtidsmålet och
nutidspro-blemet har fört det med sig, att den
faktiska långsamma övergången från de
monopoliserade industrierna till stats- och
kommunaldrift, i Tyskland åtminstone, försiggår
alldeles vid sidan av de socialistiska
strömningarna. Ofta har det t. o. m. varit
konservativa partier, som fordrat ett förstatli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
