Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1914 - Ur utlandets tidskrifter - Privatmonopolets förstatligande (R. Broda i Dokumente des Fortschritts)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gande av viktigare produktionsgrenar,
skapandet av betydande statsmonopol, utan att
man skänkt någon uppmärksamhet åt frågan,
■om det ieke just härvid rörde sig om
förverkligandet av betydelsefulla, för
uppnåendet av det socialistiska slutmålet oumbärliga
utvecklingsskeden.
I de anglosaxiska länderna har problemet
avtecknat sig skarpare: där blir visserligen
t. ex. järnvägarnas förstatligande företrätt
med stor iver av socialister oeh dem
närstående radikala grupper; av den
konservativa riktningen avböjes det med lika stor
bestämdhet (som ett socialistiskt krav). Och
medan tanken om järnvägarnas
förstatligande har förverkligats i Australien och just nu
håller på att gå igenom i England, gives det
i det vida Amerika ännu inga statsbanor.
Men den tyska problemställningens
skenbara ologik är kanske i själva verket ytterst
förnuftig, emedan man då icke betraktar
problemet i hela dess omfång, ntan i dess
enskilda etapper, vilket underlättar ett
nyktrare uppskattande av de konkreta resultaten
Oaktat detta må det ha ett visst värde,
att en gång jämförande oeh enhetligt
betrakta den skiljaktigt höga
utvecklingsgraden hos de på övertagandet av
produktionsmedlen i kollektiv besittning hänsyftande
rörelserna i de viktigaste kulturländerna.
Det skall bli de följande radernas uppgift.
Den gamla uppfattningen, att
självintresset allena bildade en tillräcklig basis för
varje ekonomisk verksamhet har för det
första vid bedömandet av
järnbaneproble-met på alla orter funnit en allvarlig
motsägelse; man kom mer och mer till klarhet
därom, att ett järnbaneföretag från ren
privat-■ekonomisk synpunkt hotade många viktiga
intressen, och att just dessa intressen genom
•en av sociala synpunkter ledd offentlig
järn-banedrift väsentligen bättre kunde bli
tillvaratagna.
De sämsta utväxterna av-dén’ rent
privat-■ekonomiska järnbanedrifter, vilka under
de sista åren frambesvurit så mycken
sinnesrörelse i Nordamerikas förenta stater, äro ju
ingenstädes kända i Europa. I Förenta
staterna ha ofta stora kapitalmakter, framför
allt trusterna, tillkämpat sig
härskareställningen över enskilda bansträckor och direkt
missbrukat dessa genom-vägrande av
transportmöjligheter eller genom
differontialtarif-feT. Skyddet av opartisk tariffpolitik
måste också framstå som en av
statsbanornas viktigaste fördelar.
Men även sådan tariffpolitik, som icke
blott avser en stegring av
vinstöverskottet, utan även har uppmärksamheten
fästad på befordrandet av all den industri,
som är hänvisad till järnvägstransport, samt
fäster tillbörligt avseende vid invånarnas
rent mänskliga och kulturella intressen. I
denna riktning visar just en jämförelse av
de preussiska statsbanorna med de franska
privatbanorna hur väsentligt gynnsammare
beträffande den resande publiken ett
statsföretag arbetar. En kilometer 2:a klass på
de preussiska statsbanorna kostar som
bekant 4,5 pf.; den i utrustning av
avdelningarna, rättighet att använda alla tåg o. s. v.
ungefär motsvarande första klassen på de
franska banorna 9 pf., således dubbelt så
mycket; samma är förhållandet beträffande
de billigare klasserna: (Preussen 4:e klass,
Bayerns 3:o 2 pf. pr kilometer emot 4 pf.
pr kilometer för den billigaste klassen på de
franska banorna.)
Likaså klara äro statsdriftens fördelar
be-träffailde de resandes skydd och säkerhet.
Härvidlag kunna visserligen icke de franska
banorna bli framförda till jämförelse med
de preussiska statsbanorna — ty vad
säkerhetsfrågan ängår, stå de under \ippsikt av
statens kontrollorgan-—-utån de i allt
väsentligt kontrollösa amerikanska banorna, på
vilka i genomsnitt pr år förekomma 1,000,000
olyckor för banorganen eller passagerare
eller dock ha förekommit (därav 10,000
dödligt), medan do motsvarande talen i Tyskland
blott utgöra en liten bråkdel av dessa
hemska siffror. Staten sätter också självklart
stort värde därpå, att den kan bjuda sina
medborgare en tillräcklig säkerhet; de
privata banförvaltningarna däremot skjuta
denna synpunkt i bakgrunden för att
bespara sig allt för kostbara
säkerhetsåtgärder. Mycket ofta äro också privatföretagen
endast beredda att bygga sådana sträckor,
vilka lova en snabb och säker vinst. Stat och
folk ha likväl ofta intresse- därav, att också
ekonomiskt mindre utvecklade områdeu —
antingen ur strategiska grunder eller för dess
öppnande i kulturellt och ekonomiskt
avseende — bli genomdragna av järnbanor. Denna
synpunkt kan myeket bättre än genom
övertagandet av en vinstgaranti bli tillvaratage»
genom att staten övergår till egen drift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
