Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1914 - Ur utlandets tidskrifter - Privatmonopolets förstatligande (R. Broda i Dokumente des Fortschritts)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hand måste betecknas som mogen för ett
sådant förstatligande, emedan just de
väsentliga fördelarna av privatkonkurrensen bli
upphävda genom bildandet av eu kartell,
under det att undanrödjandet av de en sådan
kartell anhäftande nackdelarna bäst kan ske
genom en statsdrift. Man har i Tyskland
dock icke sysselsatt sig tillräckligt ingående
mod denna fråga, man är ännu icke
tillräckligt medveten därom, att i de flesta
storindustrierna försiggår en sammanslutning
av intressenterna, som säkert kan vara
nödvändig för undvikandet av värdeförödande
konkurrens och för att komma ifrån
förhärjande kriser, men som naturligtvis måste föra
till ett sådant mogenhetstillstånd, att
förstatligandet blir lätt och tillika
välsignelse-bringande, emedan det just motar det privata
monopolets faror och olägenheter.
I Tyskland har man förr bofattat sig med
statsmonopol ur rent fiskal synpunkt —
to-baksmonopolet stod upprepade gånger under
behandling —- eller den nationella
produktionens intressen i förhållande till utlandet
ha varit och äro även f. n. under
behandling —• som t. ex. frågan om
petroleumhandelns monopolisering — vilken skjuter fram
frågan om ett förstatligande i förgrunden
inom områden, som äro mindre mogna
härför än andra.
I Australien, som kämpar med Tyskland om
ledningen inom den statsmonopolistiska
rörelsen (alla andra stater stå långt tillbaka
för dessa båda) har man fattat problemet
klarare och icke lämnat i tvivelsinål, att
man mot förtrustningen av viktiga industrier
måste svara med ett förstatligande, så snart
de ifrågavarande industrierna ha nått en
sådan mognad. Redan sedan år 1906
sysselsätter man sig, med utgång från denna
synpunkt, med förarbeten för ett förstatligande
av tre av do viktigaste industrierna: järn-,
socker- och tobaksindustrin; och hade icke
de australiska industrierna haft större
förutseende oeh måttligare anspråk än deras
amerikanska förebilder; hade do vågat att
utmana den offentliga meningen som de
amerikanska trusterna mod uppskruvande av alla
priser, så hade man i Australien alldeles icke
försökt mod ett utopistiskt tillbakaförande
av industrin till den fria konkurrensen, utan
just tagit det avgörande steget fram till en
statsdrift. Men då de australiska
industrierna just visste, att i förhållande till dem
icko stod ott utopistiskt och därför omöjligt
liot, utan en förverklighetsmöjlig princip, ha
de tagit motsvarande hänsyn till den
offentliga meningen vid sina prisbestämningar.
Den australiska staten har i många andra
avseenden, även oavhängigt från ett hot
mot industriintressena, företagit
förstatnings-åtgärder. Så har skett beträffande •
isindustrin, slakthusen och sådana företag för
användande och för export av
lantbruksprodukter, därvid just dessa företag i stora
drag kunnat bli förvaltade i enlighet med
lanthushållningens självintresse. A andra
sidan har staten genom sina strävanden mot
jordens förstatligande hämmat uppkomsten
av stora jordegendomar, som särskilt i
Australien med dess extensiva jordbruk skulle
ha omöjliggjort ett tätare bebyggande av
landet. Det australiska betraktelsesättet, som
ser problemet från den rätta synpunkten
som ett tillvaratagande av de värden, som
ligga i driftkoncentrationen å ena sidan och
som ett skydd för publiken mot
monopolfaran å andra sidan, skall väl inom kortare
eller längre tid också bli bestämmande för de
ledande europeiska staterna.
Från denna synpunkt lyder problemet vä
sentligen så: Ilar ett privatmonopol bildat
sig inom en industri — är det så, att
densamma helt blir behärskad av en kartell eller
en trust, är det så, att en sådan
sammanslutning är i stånd att utöva ett
bestämmande inflytande på priserna? Om så är, då
är ögonblicket för ett förstatligande inne,
om ieke, då är att vänta, tills denna grad
av naturlig utveckling har uppnåtts.
Parallellt med den statssocialistiska
rörelsen, likväl kämpande med mindre
svårigheter och i det enskilda, i Europa åtminstone,
framgångsrik, har den stadssocialistiska
rörelsen utvecklat sig. Ännu för några
årtionden sedan voro i samtliga av Europas
storstäder kommunikationerna, belysningen,
livsmedelsproduktionen och mångenstädes också
vattenverken i privata händer. Och
betydelsefulla sociala intressen som
stadsinvånar-nas utvandring från städernas gränder till
förstäderna ha blivit mycket lidande under
den privatkapitalistiska regimen, som
fasthållit höga tariffer.
Det var först de engelska storstäderna
Glasgow och London, som gingo i spetsen
för städernas övertagande av
kommunikationerna och på grund av de härmed uppnådda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
