Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1914 - Ur utlandets tidskrifter - Privatmonopolets förstatligande (R. Broda i Dokumente des Fortschritts)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utmärkta resultaten utsträckte
stadsförvaltningen sitt intresse till alla andra offentliga
tjänster och framförallt till lösningen av
bostadsfrågan.
På det europeiska fastlandet har samma
utvecklingstendens framförallt gått igen i
Wien, och framfördes därtill där av en
småborgerlig rörelse, det kristligt-sociala partiet,
som nu begrep, att också småborgarnas
intressen bli lidande under den
privatkapitalistiska ledningen likaväl som arbetarnas. •
I Wien nöjde man sig som bekant icke med
övertagandet av spårvägarna, gasverken och
delvis också elektricitetsverken (för
belysnings- och kraftändamål) utan man
upprättade också en kommunal begravningsbyrå,
kommunala sparkassor och kommunal
livförsäkring en brandförsäkring i Nederösterrike och
ett kommunalt bryggeri, allt med god
finansiell framgång och till väl för stadens
utveckling.
Med mindre framgång har man i Wien
försökt tillgodose livsmedelsbehovet;
problemet var dock lokalt svårare emedan just det
härskande partiet stödde sig på småborgarna
och en genomgripande reglering av
livsme-delstillgången skulle ha skadat bagarna,
kött-och mjölkhandlarna o. a. intressenter.
Intressantare försök blevo företagna med
kommunal brödutminutering i Budapest.
I varje fall visa dessa försök, att
stadsförvaltningen genom planmässiga initiativ med
en viss framgång kan möta alla de svåra
problem, som äro förbundna med många
människors sammanförande i en storstad.
I förhållande till dessa stora resultat av
stats- och kommunalsocialiseringen träder den
kooperativa rörelsens förutsättningar som
tredje möjlighet till kollektiv-drift ännu mer
i bakgrunden. Verkligt omfattade
framgångar ha konsumentföreningarna uppnått (först
i England, sedan även i Tyskland, Frankrike
och Belgien), men de utsträcka dock sin
Terksamhet blott till en liten begränsad del
av det allmänna ekonomiska livet. Själva
produktionsföreningarna ha speciellt i
England väsentligen endast kunnat utveckla sig
i anslutning till konsumentföreningarna;
inom den fria industrin ha de i kampen med
de övermäktiga kapitalmakterna, som ställt
sig mot dem, endast vuxit i enskilda fall.
Gynnsammare kan sägas om den kooperativ^
lanthushållningen, framförallt om Danmarks
oeh den, som inrättats efter danskt mönster
i andra länder. Den kooperativa rörelsen har
säkert i enskilda tillfällen skapat mycket,
som är värdefullt; men denuas väsentliga
roll består trots allt detta i att uppfostra
stora folkgrupper till en konkret förståelsa
av det ekonomiska problemet och till
planmässig och noggrann ledning av kollektiva
företag.
Omvälvningen av själva det ekonomiska
livet i dess stora och avgörande synpunkter
utföres långt mer — det kau knappast vara i
tvivelsmål för den opartiske iakttagaren —
av den offentliga makten, av staten och
städerna än av föreningarna; den vida
överblicken av framtidsgestaltningen
beträffande maktförhållandet mellan den kollektiva
och privata äganderätten till
produktionsmedlen är just att se i denna riktning. Denna
förskjutning av de båda maktsfärerna är
säkert icke snabb; många århundraden
måste-förgå, innan en verkligt betydande
omsvängning kan fastställas; men stora historiska
utvecklingar behöva ju längre tid äu den
enskildes otålighet tillåter, som naturligtvis vill
samla allt stort under sin korta livstid. Hu(
långsamt än utvecklingen försiggår är dock
otvivelaktigt, att f. n. en väsentligt större del
av det allmänna ekonomiska livet övergår
till stats- eller kommunaldrift än för två
årtionden sedan och likaså är otvivelaktigt
att denna utveckling ännu icke har kommit
till något stillestånd, att det föreligger en
tendens till kollektiv drift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
