Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1914 - Örne, Anders: Tre kooperativa folkförsäkringsföretag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smärre poster under loppet av första
året inbetalas en summa, som ger rätt
till visst belopp vid dödsfall. För
varje är minskas detta belopp med 1/10.
De följande åren får den försäkrade
sedan göra insättningar på
sparförsäk-ringens konto, varigenom han till sist
kan komma upp till en ganska betydlig
försäkringssumma. Samtidigt som
riskförsäkringen med engångspremie
sjunker, skall sparförsäkringen
sålunda ökas.
Provisionen för upptagande av
försäkringar är en mark för varje,
oberoende av beloppet. Härav får den,
som anskaffat försäkringen 30 pfennig,
10 pf. stanna i den lokala
organisationens kassa och 60 pf. tillfalla centralen
i Hamburg som ersättning för
trycksaker etc. Uppbördsprovisionen utgår
vid spar- och riskförsäkring med 4 proc.
och vid försäkringar med fasta
halv-månadspremier med 9 proc. Härav
erhålla uppbördsmännen respektive 3
och 6 proc. Dessa provisioner äro ju
synnerligen blygsamt beräknade, oeh
det skulle vara alldeles omöjligt att på
dem driva ett folkförsäkringsföretag
framåt, om man icke hade att lita till
solidariteten mellan företaget och de
organisationer, vars verksamma
krafter skola utföra arbetet.
Volksfursorges revolutionerande
betydelse framgår bäst av det oerhörda
raseri, varmed de privata bolagen och
deras vänner kastat sig över företaget.
Ända sedan planens framläggande har
pressen översvämmat av angrepp, ofta
av det mest lögnaktiga och
oförsynta slag. Man har t. o. m. vågat
påstå, att de inbetalta premiemedlen
skulle användas till socialdemokratisk
agitation eller för understödjande
av-fackliga strider. Volksfursorges
ledning har redan måst föra ett par
rättegångar för att freda sig mot de värsta
smädel serna. Även parlamentariska
angrepp ha riktats mot den nya
anstalten, och flera tyska regeringar ha
ingripit för att hjälpa fram
konkurrensföretag. Det är också betydliga
värden, som stå på spel för motståndarna.
Den största privata fölkförsäkringsan-
stalten, Victoria, kunde exempelvis
1911 utdela 65 procent på det inbetalta
kapitalet. Till detta kom dessutom
tantiem med sammanlagt 844,000 mark.
Victorias generaldirektör,
Gerstenber-ger, erhöll ensam 1911 i lön och tantiem
805,703 mark och 1912 847,741
mark. Denne herre har efter
Volks-fiirsorges tillkomst avgått, och den nye
har fått nöja sig med 70,000 mark, en
lön, som icke heller är att förakta.
Victoria hade under perioden 1904—1911
icke mindre än 455 miljoner mark i
premieinkomster för folkförsäkringar.
Därav utbetaltes nära 20 miljoner
enbart i anskaffning sprovisioner eller
nära 6 mark pf försäkring.
Omkostnaderna belöpte sig för Victorias
folk-försäkringsavdelning till sammanlagt
307 miljoner mark under den nämnda
perioden av 8 år, d. v. s. 23,47 % av
premieinkomsterna.
Inkassoprovisio-nerna uppgingo för samma tid till
57,939,777 mark eller 12,72 % av
premieinkomsten. På den vanliga
livförsäkringen hade Victoria under tiden
1904—1911 över 355 milj. mark i
premieinkomster. Därav gingo 18,559,000
mark till anskaffningsprovisioner eller
i genomsnitt 104:51 mark pr
försäkring. Samtliga förvaltningskostnader
stego till 36,192,976 mark eller
10,18 c/c av premieinkomsterna. Icke
mindre betecknande för systemet är
den stora förfallsprocenten. Åren
1904—1911 förföllo på grund av
bristande betalning försäkringar på ett
sammanlagt belopp av 156,649,601
mark eller 43,53 c/r. av det
sammanlagda beloppet avslutade
folkförsäkring i Victoria. Genom utlöpning
upphörde, samtidigt försäkringar till
ett sammanlagt belopp av 149,275,749
mark eller 41,48 %• Victorias vinst på
folkförsäkringar uppgick under den
här avsedda perioden till sammanlagt
102 y2 miljoner mark. Ännu värre har
det varit inom åtskilliga mindre
anstalter. Man kan då lätt tänka sig, vilket
slöseri som här bedrives med de fattiga
försäkringstagarnas tio- och
tjugu-pfennigspremier i veckan!
Det är klart, att de väldiga försäk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
