Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1914 - Örne, Anders: Tre kooperativa folkförsäkringsföretag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rings- och reservfonder, som de privata
företagen upplagt, alls icke placerats i
företag, som tjänat de försäkrades
intressen. Härutinnan ämnar
Volksfiir-sorge åstadkomma en hel revolution.
Det är nämligen avsikten att placera
dess medel huvudsakligen i
bostäder för arbetarklassen för
att avhjälpa nöden på detta oerhört
viktiga område.
Den svenska försäkringsanstalten
Folket kommer naturligtvis att gå
fram efter motsvarande linjer. Redan
nu har Praktiska Liv i mån av
tillgängar sökt fylla samma program och har
placerat en ej obetydlig del av sina
till 1 miljon uppgående fonder i de
försäkrades egnahemsföretag, i
samlingslokaler etc.
Volksfursorge har haft en utmärkt
start. Vissa tider går antalet
ansökningar om försäkring upp till 1,000 om
dagen. Antalet försäkringar är nu
över 100,000. Likväl är
fältorganisationen ännu icke på långt när fullt
färdig.
Till sist skall här också nämnas
några ord om det förslag, som styrelsen
för Schweiziska kooperativa förbundet
(Verband schweizerischer
Konsumver-eine) framlagt till förbundskongressen
i juni månad detta år.
Den schweiziska
konsumentkooperationen har under de senaste åren
uppvisat en nästan enastående
kraftutveckling. Förbundet har genom
uppförande av en egen skofabrik sprängt
skofa-brikskartellen, det har vidare i
samverkan med sina föreningar 1913 inköpt
Schweiz’ förnämsta mjölkvarn och i
början av detta år genom avtal med
landets största köttfirma tillförsäkrat
sig ett avgörande inflytande över
köttdistributionen och köttpriserna i stora
delar av Schweiz. I ett utlåtande till
kongressen säger nu
förbundslednin-gen bl. a.:
”Vi anse det vara en plikt för
konsumtionsföreningarna att bereda medlemmarna
möjlighet till en fullt ändamålsenlig använd-
ning av utdelningarna. Om
konsumtionsföreningarna vilja vara socialekonomiska
korporationer, som avse att skaffa sina
medlemmar en bättre grundval för kela deras liv, så.
får föreningarnas uppgift icke anses avslutad
med frambringandet a.v den liögsta möjliga,
utdelning å gjorda köp. Det är ieke
överskottet i och för sig, utan sättet, på vilket
medlemmarna förfoga över det, som är
kriteriet på den kooperativa andans
utveckling.
Det är sant att större delen av
föreningarna redan upprättat sparkassor, men vi anse
det vara mycket önskvärt och nödvändigt att
dessutom skapa möjlighet att direkt använda
utdelningarna för livförsäkring.”
Inför valet mellan å ena sidan att
sluta avtal med en privat anstalt om
försäkring av kooperatörerna på
fördelaktiga villkor och å den andra att
skapa en ny anstalt, ansluter sig
för-bundsledningeu obetingat till den
sistnämnda utvägen. Det är meningen, att
fackorganisationerna skola inbjudas
att deltaga. Ett kapital av 2 miljoner
francs, varav 20 procent kontant
inbetalas, beräknas nödigt för anstaltens
start.
Enligt förslaget skall företaget icke
inskränka sig till. folkförsäkring i
egentlig mening, utan även syssla med
vanlig livförsäkring. 1 organisatoriskt
avseende tänker man så långt möjligt
efterlikna Volksfursorge. Man har
dock ännu icke bestämt sig för den
juridiska formen. Valet står
schweizarna fritt mellan aktiebolag och
förening.
Förbundsledningen anhåller hos
kongressen om fullmakt att starta
anstalten, bevilja den medlemsskap i
förbundet, teckna en del av det. behövliga
kapitalet, ställa förbundets stora press
(dess tidningar utgå nu i 240,000 ex.)
till anstaltens förfogande samt bistå
den med råd och dåd.
Som synes erinrar planen till den
schweiziska folkförsäkringsanstalten i
flera avseenden om det här i Sverge
nyss framlagda förslaget, bl. a. däri,
att den skall ingå som medlem i
Kooperativa förbundet, att förbundet skall
teckna blott en del av det behövliga ka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
