Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1914 - Carleson, C. N.: Mexiko—Panama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fattningsiver skilclrar då broder
Jona-than den förskräcklige usurpatorn
Huerta såsom ”en militär äventyrare”,
en grundlagsbrytare, gentemot vilken
Förenta staterna uppträder som
folkfrihetens räddande ängel. Nu är det
visserligen sant, att Huertas
presidentur vilar på en statskupp, att det
således kan anföras ett ”legalt” skäl
för att förvägra honom erkännande,
men å andra sidan — ha ej de senare
åren sett hur nya, ur statskupper
framgångna regeringar efter en tid blivit
erkända, såsom t. ex. i Portugal,
Serbien, Turkiet, Kina?
Emellertid: Förenta staterna har en
tid understött och uppmuntrat
rebellgeneralen Carranza mot Huerta.
Avsikten härmed må ha haft vilken
moralisk valör som helst -— i alla fall
rörde det sig här 0111 en Mexikos inre
angelägenhet. Yad och var är då den
tillräckliga grunden för en
främmande makts inblandning? Det är denna
för små, svaga stater särskilt viktiga
fråga, som Förenta staternas aktion
i Mexiko skjuter fram till eftertanke.
Finns den grunden t. ex., om en
grannstats regering hotas av en revolution?
I så fall skulle ju ryssarna haft rätt
att inrycka i Ungern år 1849. Där
möter oss en tvivlens och
resonemangens rubbning av rättsbegreppen i
denna den borgerliga
storkapitalismens tidsålder. Ut ifrån sin
åskådning att staten är en ”idé”, en
”organism” och att den som sådan fått de
andra staternas erkännande vilja
konservativa förvägra erkännande av en
ny stat, som uppstått genom den
gamla statens överändakastande. Det
är motviljan mot revolutioner som häri
yttrar sig. Men å andra sidan kunna
konservativa hålla mera på en
tronpretendents ”rättigheter” än på en
abstrakt konstitution. Som
försvarare av den kränkta konstitutionen ha
amerikanarna skjutit Carranza
framför sig. Men hur är det r e a 11?
Carranza slåss ej för att giva Maderos
minne upprättelse, utan för att
avlägsna Huerta — och så ha yanke.es
nått vad de sannolikt avsett som läglig
förutsättning för intervention:
fullständig anarki i Mexiko.
Usurpatorn Huerta har haft och har
styrelsens nycklar, huvudstaden,
arkiven, arméns tillgivenhet m. m. som
brukar höra till en aktad statschefs
förtroende-utensilier. Förenta
staterna ha haft den åberopade
konstitutionella rätten och •— Carranza, som
tilllåtits ödelägga norra Mexiko för
att... den ideologiska skylten! .. .
hämnas Maderos död och kränkningen
av en lemlästad författning. Hur slår
rättvisans vågskål? Det lider intet
tvivel, att den väl så berättigade
misstänksamheten mot Förenta staternas
hållning och planer skärpt krisen.
Efter Wilsons hotfulla budskap till
kongressen i augusti i fjol — blev Huerta
diktator... en kraftsamling mot
den väntade invasionen. Vid denna
tidpunkt skymtar även Japan ett
ögonblick i ett djärvt trick avsett att
påminna den nye rivalen i Stilla havet
”onkel Sam” om att japanska
krigsskepp kunna hitta väg även till
Amerikas kuster. Den japanska kryssaren
Idzumo mottogs i Mexiko med
entusiasm.
En annan episod: Villas seger vid
Ojinaga i januari i år vanns med
amerikanskt understöd, ty vapnen hade
levererats från Förenta staterna.
Kort därefter inträffade mordet på
engelske undersåten Benton.
Upprättelse skulle Förenta staterna utkräva,
men, betecknande nog: både Huerta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
