Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1914 - Sandler, J.: Folkbildningens grundproblem. IV. Folkskolans undervisande och fostrande gärning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ju dagligen fullt lämpliga ämnen för
sådana sammanträden. De talrika
försök i denna riktning, som gjorts oeh
göras inom befintliga barn- oeh
ungdomsorganisationer hava lämnat gott
resultat. Att öva sig sätta upp ett
enkelt protokoll över ett sådant möte
är en praktisk övning i modersmålets
skriftliga behandling, som har värde
för livet. Likaså gagneligt är att föra
räkning över inkomster oeh utgifter
oeh under ansvar redovisa härför.
Men vidare erbjuder ju varje ämne
stoff till praktiskt självarbete, övning
att handla mera på egen hand under
eget ansvar. Man kan ju här nämna
kartritning, uppmätning av avstånd
mellan olika orter med ledning av
karta, anordnande av små växtförsök,
uppmätning av skolgården och
hemmets gård, enkla fysikaliska försök,
utförda och beskrivna på egen hand
m. m., allt avseende att ge näring och
utveckling åt barnens
verksamhetslust, deras aktivitet.
Naturligtvis inbjuda sådana ämnen
som slöjd av olika slag, matlagning
och trädgårdsarbete alldeles särskilt
till strävan i samma riktning. Allt
naturligtvis under förutsättning att
detta arbete ledes med pedagogisk
insikt och ej sjunker ned till
hantverks-slentrian.
Det skall också erkännas, att
allvarliga strävanden redan pågå just i
riktningen av reaktion mot det forna
teoretiserandet, där barnen proppades
fulla med ord, ord, ord utan
återvändo, medan handlingskraften och
verksamhetslusten allt mer slappades.
Men ännu återstår mycket ogräs
härvidlag att rycka upp. Detta
framförallt i skolor med knapp lästid, där de
föreskrivna kurserna och den
stundande examen ligga som en tung mara
över skoldagens arbete och förrycka
allt verkligt uppfostringsuppsåt. Man
kan ju ej möta examen utan att ha
något att veva fram ur elevernas
munnar. Därför måste det övas och
gnos 0111 och om igen hundratals
gånger, tills åtminstone något av kursens
skal fastnat. Härunder svider och
gnisslar det i barnens själsliv, och det
ena själamordet efter det andra blir
resultatet.
Tanklös utanläsning, själsdödande
minnesplugg måste nämligen för
kursens och examens skull tillgripas ej
blott i katekes och biblisk historia
utan i alla teoretiska ämnen. Det
hela urartar till en förtvivlans exercis
med ord och fraser. Det är ingen
konst att inse att sådant
teoretiseran-de är absolut förkastligt,
Generalbotemedlet häremot skall jag strax
komma till.
Först må emellertid något sägas om
u ndervisnings p r o g r a
m-in e t s o ni fattning.
I detta hänseende bör lösen för
framtidens folkskola bli ett allt
starkare rop på
koncentration.
Härmed avses dels begränsning av
ämnenas antal, dels placering av
ämnena, så att ej olikartade ämnen
förekomma parallellt med varandra.
Beträffande ämnenas a n t a 1
upptar gällande normalplan för
folkskolan :
1. Kriste n d o 111 s k u n s k a p.
(Katekes. Bibi. hist. Psalmbok.)
2. Modersmålet. (Läsning.
Rätt-, väl- oeh uppsatsskrivning
Språklära.)
3. R ä k n i n g.
4. Geometri.
5. Historia.
6. Geografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
