Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1914 - Litteratur - Några obeaktade synpunkter (G. Henriksson-Holmberg med replik av R. S.) - Händelser och spörsmål - Sedlighet och statistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då hans författarkynne låg därför. Jag har
fördenskull gått ut från det antagandet —
man kan ju i dylika ting aldrig vara a
b-solut säker! — att någon utopi i den
mening jag givit och förklarat ordet i min
bok, knappast kan föreligga tidigare i
Sverge, i all synnerhet i betraktande av den
i alla tider förekommande allmänna
benägenheten hos svensken att hämta stoff och
initiativ från utlandet. Bergeström var för
övrigt en i fransk och engelsk estetik och
socialpolitik synnerligen bevandrad person.
Jag tänkte, när jag skrev den recenserade
boken, högt om den svenska läsaren, om
hans egen tankeverksamhet, om hans
urskiljnings- oeh reflexionsförmåga, ävensom
om hans socialistiska kunskapsmått, varför
jag icke har kunnat föreställa mig att
ifrågavarande bok skulle kunna förvirra i
stället för att uppklara, som jag gått och
inbillat mig; -— jag överlämnar dock med en
vis känsla av trygghet åt framtiden
slutomdömet angående detta stycke. Jag får
väl också vara recensenten förbunden för
de komplimanger som kommit mig till del
Men jag är honom just icke vidare
tacksam för hans obenägenhet att icke vilja
se arbetets — törs jag säga? — förtjänster,
vare detta väl till märkandes ieke sagt. av
egenkärlek. Men en författare har väl
dock rätt att hålla på sitt arbete i vad han
tror vara dess förtjänster, bristerna må i
övrigt vara vilka som helst och dem man
själv kan äga full klarhet om; brister, som
oekså kunna vara både förklarliga och
ursäktliga och som ej heller alltid kunna
undvikas, sådant kan gälla mycket större
författare än undertecknad någonsin vill utge
sig för att vara. Jag har givit och skall
alltid ge den svenska socialismen mitt offer.
Stockholm den 13 juli 1914.
G. H:son-Holmberg.
Naturligtvis anser författaren, att han
behandlat ämnet på bästa sätt. Vad han nu
anfört kan emellertid icke föranleda
recensenten att ändra sitt omdöme. Tvärtom
be-styrkes omdömet om den förvirrande
indelningen av ämnet genom författarens nu
fö-rebragta motivering, av vilken föga annat
klart framgår än författarens belåtenhet med
sitt verk i detta stycke. Om den ”första"
utopin vidgår förf. nu, att hans påstående
var ett antagande.
Jag upprepar mitt erkännande av det
myckna arbete förf. nedlagt på att insamla
material, men nödgas vidhålla min
uppfattning om sammanställningens resultat.
E. S.
Händelser och spörsmål.
Sedlighet och statistik. På ilen sedliga
höjd, från vilken högerpartiet blickar ned
på oss andra syndare, umgås nian tydligen
på ett tämligen lättfärdigt sätt med
statistikens siffror. Därom vittnar
högerpartiets stora sedlighetsmotion, som väl
förmodligen trots den snöpliga utgången i
riksdagen komn^er att göra åtskilligt buller av sig
under valrörelsen.
Icke blott med hänsyn härtill utan också
på grund av sakens eget intresse må här
några uppgifter lämnas rörande e n av de
statistiska uppgifter, som i högermotionen
utnyttjats, nämligen siffran för de utom
äktenskapet födda, de s. k. oäkta barnen.
Man har gjort ett stort nummer av det
stora antal, de utom äktenskapet födda bar-
nen utgöra av hela antalet födda, oeh med
stort moraliskt patos förfasat sig över att
Sverge innehar rekordsiffran i Europa.
Nu bör ju först anmärkas, att bland de
utom äktenskapet födda finnes ett numera
betydande antal barn, som ur etisk synpunkt
måste betraktas som lika ”äkta’’ som
någonsin de inom äktenskapet födda. Ty med
äktenskap förstås här allenast de
legaliserade förbindelserna Barn, födda i
verkliga äktenskap, som endast sakna
vigselns officiella hallstämpel, figurera i
statistiken som ”oäkta” barn; vilket
naturligtvis är orimligt, om siffran skall ses ur
moralisk synpunkt. Som det emellertid icke
låter statistiskt påvisa sig, hur stor den
grupp är, som alldeles med orätt betecknas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
