Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8-9, 1914 - Hedén, Erik: Hur världskriget anstiftades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tyska sändebudets skildring av
samtalets förlopp:
Grey har just för mig uppläst
nedanstående förklaring, vilken enhälligt antagits av
kabinettet. Den lyder i översättning:
Tyska regeringens svar i fråga om
Belgiens neutralitet är uteslutande att beklaga,
emedan Belgiens neutralitet är en sak, som
inverkar på känslorna i vårt land. Om
Tyskland kunde se en utväg att giva ett likadant
positivt svar som det Frankrike avgivit,
skulle detta väsentligt bidraga att göra slut
på oron oeh spänningen här, medan det &
andra sidan skulle vara ytterst svårt att hålla
tillbaka den allmänna meningen här i landet,
■om Belgiens neutralitet kränktes av en av de
•stridande, under det den andra respekterade
•den.
På min fråga, om han kunde giva mig en
bestämd förklaring om Storbritanniens
neutralitet under förutsättning att vi
respekterande Belgiens neutralitet, svarade ministern, att
■detta icke vore honom möjligt. Doek skulle
■denna fråga spela en stor roll för den
allmänna meningen här. Om vi kränkte
Belgiens neutralitet under ett krig med
Frankrike, skulle säkert en omsvängning i
stämningen inträda, som skulle göra det svårt för
■engelska regeringen att iakttaga en vänlig
neutralitet. För närvarande funnes ej de
minsta avsikter att gå fientligt fram mot oss.
Detta önskade man om möjligt undvika. Det
vore emellertid svårt att draga upp en gräns,
intill vilken vi skulle kunna gå, utan att
•man från denna sida ingrepe. Han kom
■alltjämt tillbaka till den belgiska
neutraliteten och ansåg, att denna fråga i varje fall
■skulle spela en stor roll. Han hade även
Tedan tänkt efter, om det icke skulle kunna
vara möjligt, att vi oeh Frankrike i händelse
•av ett krig med Ryssland skulle kunna bliva
•stående i vapen mot varandra utan att
anfalla varandra. Jag frågade honom, om han
vore i stånd att förklara, att Frankrike
skulle gå in på en dylik överenskommelse.
Då vi varken ville krossa Frankrike eller
erövra landområden, skulle jag kunna tänka
mig, att vi skulle vilja inlåta oss på ett
dylikt avtal, om det försäkrade oss om
Storbritanniens neutralitet. Ministern svarade,
att han skulle höra sig för. Han
underskattade ej heller svårigheten att på båda sidor
hålla militären tillbaka i overksamhet.
Hoppet slog fel. Strax efter följde
kränkningen av Belgiens neutralitet,
vilken definitivt gjorde världsbranden
fullständig.
Tills det anförda blivit vederlagt
med fakta och dokument — ej med
tyska påståenden utan bevis — står
det alltså fast, att Tyskland velat
kriget. Det har valt sin stund, och
beräkningen synes mycket nära att
lyckas. Inom kort äro kanske
Serbien, Belgien, ja Frankrike förintade
och Tyskland världens herre. ”Segerns
altare är nedbrutet och det är ingens
skyldighet att offra på dess spillror”,
sade Viktor Rydberg, så starkt som
någon tillgiven germanismens sak men
ännu mer svenskhetens, den ariska
rasens, mänsklighetens, rättvisans. Det
ordet är numer, till sin första del,
osant. Tyskland har rest segerns
altare på nytt, fast icke just i hellenisk
stil — dess namn är Louvain — och
Tysklands beundrare ej minst hos oss,
ej minst inom vårt parti stå färdiga
att där offra sina hyllningsgärder.
Tiden n:r S—9.
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
