Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8-9, 1914 - Larsson, Yngve: Världskrigets upphovsmän - Ur utlandets tidskrifter - Kriget (K. Kautsky i Neue Zeit)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en del i ett stort helt, att offra sig
själv intill förintelsen, doek är den
djupast förankrade grundvalen för
varje statsordning, ieke minst för en
socialdemokratisk. Denna offerviljas
förstärkande utgör, enligt min mening,
den ovärderliga behållninge n av
världskriget.
Ur utlandets tidskrifter.
Kriget. (K. Kautsky i Neue Zeit.)
Vi hoppas och våga vänta att kriget
skall bliva relativt kort. Det
tyskfranska kriget räckte från mitten av
juli till slutet av februari,
krigsoperationerna började först i augusti och
slutade med vapenstilleståndet den 28
januari. Att kriget denna gång skall
kunna föras så länge — med så
oerhörda människomassor, med den
mycket större anspänningen av alla
krafter, särskilt de finansiella, hos alla
delaktiga makter — är svårt att tro. Men
hur kort det må bli skall världen dock
utgå ur detsamma helt annorlunda än
den gick in i det.
De tider äro länge sedan förbi, då
ett stort krig inga andra förändringar
drog med sig än att de besegrade
avträdde några kvadratmil land.
Framförallt är det klart att den
atomeuropeiska världen skall väldigt
förändras. Denna värld befinner sig i
raskt uppstigande, den blir mer och
mer en makt gentemot Europa. Detta
uppstigande måste påskyndas kolossalt
genom ett krig, som hur det inverkar
på maktfördelningen inom Europa
skakar dess folk på det djupaste.
I synnerhet skola Förenta staterna
få den största nytta därav. De kunna
nu utan möda bemäktiga sig hela den
amerikanska marknaden och likaledes
tränga sina europeiska konkurrenter
tillbaka i Ostasien. De bli jordens
enda. stora penningmakt, som förfogar
över fritt kapital. De besegrade
staterna falla åtminstone i beroende av
amerikanskt finanskapital.
Bredvid Förenta staterna befinna
sig Asiens och Islams folk i snabbt
uppåtstigande — Japan, Kina, Ostindien,.
Persien, Turkiet och dess grannar.
Deras uppåtstigande hämmades av det
finansiella och militära tryck, som
Europas makter utövade på dem. Detta
tryck upphör nu plötsligt för de fria
staternas del, för de beroendes, Indien,
Egypten, Persien, försvagas det
betydligt och det torde icke så snart kunna
verka med full kraft igen. Vi måste
t. o. m. räkna med den möjligheten att
dessa nationer resa sig och ingripa i
världskriget. Därigenom kunna
Ryssland, England och Frankrike kännbart
försvagas. Kolonialpolitiken skulle då
visa sin medaljs baksida. Det skulle
då kunna bli ett element till mili tär isk
och ekonomisk styrka för Tyskland,
att dess kolonialbesittningar så föga
betyda.
Ju starkare de utomeuropeiska
staterna bli, desto mindre bli
möjligheterna att fortsätta en imperialistisk
politik. Världskriget, fött i
imperialismens miljö, kan lätt, sluta i ett
tillstånd, som rycker undan
imperialismens bästa grundval. Den skulle
genom sina konsekvenser kunna upphäva
sig själv.
Det samma kan man säga om
kapprustningarna, som äro en konsekvens
av den imperialistiska politiken, och
om vilka vårt. parti städse sagt att de
skulle skapa en atmosfär, i vilken
gevären slutligen skulle brinna av av sig
själva.
Krigets bördor bliva så oerhörda, att
det torde bli finansiellt svårt om icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
