Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1916 - Wigforss, Ernst: Samhällsupplösande krafter - Engberg, Arthur: Immanuel Kant och fredsproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
joriteten på fullt laglig väg skulle
kunna ta makten i händerna och
göra s i n vilja gällande, om de
yttre förhållandena varit normala.
Men just i detta ögonblick kan en
samyetslös minoritet begagna sin
makt att kasta landet i krig
såsom ett oavbrutet hot mot
demokratins strävanden. Denna
minoritet kan säga, och om den
inte säger det öppet, är det därför
att sådant inte behövs, då folkets
representanter ändå förstå, den
kan säga: Se upp! I samma
ögonblick ni försöker på parlamentarisk
väg ta makten och i lagliga former
bevara freden, så få ni vara
beredda på att ha kriget över er. Yi äro
snabbare än ni. Vi hinna mycket
fortare försätta landet i ett läge,
där kriget blir oundvikligt, än ni
kunna hinna på konstitutionell väg
få makten i era händer. De
påtagliga paralleller ur livet, varmed
ett sådant handlingssätt borde
karaktäriseras, torde det av hänsyn
till en något osäker tryckfrihet
vara lämpligt att inte närmare
utföra. De ligga ändå inför ögonen
på var man. Och inte heller borde
man tveka om svaret, var det
verkligen statsupplösande hotet mot
rättsordningen är att finna, hos
krigets härolder eller fredens
ma-tvrer.
Immanuel Kant och fredsproblemet.
För TIDEN av ARTHUR ENQBERG.
Bland den geniale
Königsberger-filosofens talrika skrifter finns även
den lilla tankedigra avhandlingen
”Zum ewigen Frieden” (Till den
eviga freden).
Världsfredsproblemet sysselsatte Kant rätt mycket,
och särskilt på ålderns dagar var
fredens idé en av hans
älsklingsidéer. E^dan före Kant hade ”den
éviga freden” varit föremål för
spekulationen, och den förste, som
behandlade te.mat i modern tid, var
0 7
Abbé Charles Irenée de S:t Pierre,
som år 1713 utgav ett på sin tid
mycket uppmärksammat arbete,
”Projet de paix perpétuelle entre
les potentats de 1’Europe”
(”Förslag till evig fred mellan Europas
härskare ”) .* Även Eousseau ** äg-
* Abbé d-e Saint-Pierre ser problemets
lösning i upprättandet av ett euroipeiskt
statsförbund med den gamla tyska riks-
nade fredsproblemet sin
uppmärksamhet, men hos ingen har det fått
en så kritisk och från allt svärmeri
och känslopjunk fri behandling som
hos Kant. Den närmaste,
anledningen till den Kantska
fredsavhandlingen var freden i Basel år 1795, där
Preussen erkände den franska
republiken och gjorde landavträdelser
till Frankrike. Kant hade följt både
kriget och fredsunderhandlingarna
med livligt intresse. Publiken visste,
författningen eller det schweiziska
edsförbundet till mönster. Detta
statsförbunds närmaste uppgifter skulle då vara
att trygga freden inom den kristna
mänskligheten.
**Kousseau var mycket .tilltalad av abbé
de Saint-Pierres arbete. Han gjorde
utdrag ur detsamma och ansåg abbéns
förslag realiserbara. Det förnämsta
motståndet förmodade han skulle komma från
* ’despoternas egoism ’ \
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
