Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9-10, 1917 - Adler, Max: 1914 års idéer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAX ADLER: 1914 ÅRS IDÉER. 279
svårartad nivellering av allt
personligt än denna degradering av
människorna till blott och bart
småhjul i den stora krigsmaskinen?
Ges det en rysligare mekanisering
av människan än hennes
förvandling till blott och bart en
skjutapparat? Ges det en mera fruktansvärd
atomisering än detta bortfejande av
a]l egen betydelse och alla egna
ändamål genom befolkningens
mili-tarisering och dess
individualitets-lösa sammanknådande till blott och
bort en härhop? Visserligen har
Kjellén tvärt avbrutit sin
framställning av detta underbara innehåll i
sin idé om rättvisa med orden: "!Det
är ingen tid att fördjupa sig i
sådana betraktelser." Men det är en
dålig ursälv t att man icke gett sig
tid till annat än att vara ytlig.
Gin den tredje idén från 1789,
broderskapet, har Kjellén
ingenting egentligen vanställande
att säga. Den "står något på sidan
om de övriga såväl till sitt begrepp
som historiskt", vilket varken
historiskt eller med hänsyn till
begreppet är riktigt. Ty idén broderskap
uppträder icke blott historiskt
oskiljaktig från de bägge övriga,
utan den är ock i
begreppshänseende blott konsekvensen av allas
naturliga jämlikhet. Därför har
broderskapets idé från äldsta tider på
det innerligaste varit förbunden
.med alla jämlikhetsföreställningar
och i synnerhet utmärkande redan
för den första kristna
föreställningskretsen, enligt vilken alla
människors likhet inför gud för dem
i samma barnskapsförhållande till
den himmelske fadern och
därmed till brödraförhållande
inbördes. Visserligen är det därigenom
karaktäristiskt redan för den
kristliga uppfattningen av
broderskapsidén, att den leder till en förening
av människor utöver deras
statliga och nationella avsöndring,
vilket är mycket obehagligt för Kjel-
léns nationalism. Och faktiskt är
broderskapsidén endast ett annat
uttryck för den höga känslan av den
enskildes medborgarskap icke i en
stat utan i mänskligheten, för
horisontens utvidgning till kosm
o-p o 1 i t i s m. Men just detta
förebrår Kjellén denna idé. Och vad
uppställer han emot den som den
nya idén från 1914? Idén om
barnaskap i ett fadershus. Då detta
icke längre är alla människors
barnaskap hos gud, som ju icke vore
någon motsats till broderskap, utan
nationsmedlemmars barnaskap
gentemot sin gemensamma härstamning,
så betyder denna formel
nationsidén i dess reaktionäraste innebörd
som en trång, familjebunden
gemenskap av stamförvanter, för vilka
fadershuset är världen och
broderskapet upphör, där den faderliga
egendomens gränser g¾å. För
Kjellén är broderskapet från 1789
endast en ordens broderskap. Han ser
alltså icke alls att denna orden
följdriktigt måste växa ut till
mänskligt samhälle. Men även om
detta mål historiskt vore
ouppnåeligt, måste vi icke långt innerligare
önska ordensandau i ett dylikt
broderskap i alla länder, än att folken
överallt ställa sig mot varandra i ett
slags trotsig familjeanda och
reducera världsborgarskapets höga idé
till den torftiga formen av
världsgrannskap med alla stridigheter och
obehag, som följa med grannskap
mellan fientliga familjer?
Visserligen invänder Kjellén att
blott kosmopolit! smen är död,
internationalismen lever.
En dom blev fälld icke över strävandet
till organisation av mänskligheten som
sådan, däremot över en falsk väg dithän.
Fäderneslanden skola icke förloras och
upplösas i mänskligheten (sid. 43).
Men detta är tomt ordprål, som
endast avser att skyla
nationalismens nakenhet. Varken har kosmo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
