Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1919 - Hedén, Erik: Opartisk religionsundervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
TIDEIV
ungdomen redan i bottenskolan få
personlig kännedom om den etiska
gestalt som ensam i
religionshistorien brukar ställas vid Jesus’ sida,
Sokrates. Vi äga ju om hans liv och
lära en rad samtidiga vittnesbörd,
långt pålitligare än evangeliernas
vittnesbörd om Jesus, ehuru även de
färgade av vittnesmännens
individuella åskådning. Man bör kunna
plocka fram en vacker samling
Sokratiska uttalanden och samtal
av-etiskt värde både ur Xenophons
minnen av mästaren (hans
Memorabi-lier) och ur Platons dialoger, mest ur
de förra vilka visserligen ej stå så högt
som de senare men å andra sidan
icke äro så svårfattliga på barnstadiet.
Men aessuTom böra barnen få läsa
om Sokrates’ process, med citat.ur
hans försvarstal, och om hans död,
i enlighet med skildringen i Platons
Phaidon. Antagligen kommer man att
söka förklara detta studium — som
först bör förekomma i bottenskolans
högsta klass — vara alldeles för lärt.
Men det skall icke alls bliva svårt att
bjuda barnen ett antal Sokrates-ord
vida lättfattligare än katekesen, och
skildringen av hans död är icke mer
främmande för barnasinnet än
skildringen av Jesu död i Bibeln.
I dessa båda fall kan den etiska
undervisningen anknyta sig till
personligheter som meddela fostran
både genom sitt liv och genom sin
lära. Dessa böra därför bilda
undervisningens fasta stomme. Men
där-bredvid borde barnen få läsa eller
höra berättas en rad lyftande
livsbilder ur historien, en rad berättelser
om sedligt stora och självuppoffrande
människoverk, utan att nödvändigtvis
några etiska utsagor av dessa
människor meddelas. Därigenom finge
de en aning om att etisk höghet ej
blott finnas hos en eller några
religionsstiftare och filosofer utan
framträder hos vitt skilda folk och tider.
Må de få läsa om Leonidas’ och hans
spartaners hjältedöd för Hellas’
frihet. Må de få läsa om romersk dygd
i dess renaste form såsom hos kejsar
Markus Aurelius. Må de få läsa om
kristna martyrers, män och kvinnors,
seger genom död och lidanden. Men
må de ock få läsa om sanningens
och frihetens av kyrkan dräpta
martyrer såsom Giordano Bruno. Må
de få läsa om kristna missionärers
hängivna offergärningar i nyare tid.
Men må de ock få läsa om
folkfrihetens nutidsmartyrer, män och
kvinnor, särskilt i Ryssland. Det är
speciellt tre livsverk man kunde tänka
sig utförligare skildrade för barnen.
Wilberforces kamp mot
slaveriet (vartill kunde sluta sig en
teckning av Abraham Lincoln),
Florence Nightingales kamp
mot krigets fasor, samt R o- .
bert Owens kamp för
arbetarnes räddning ur det sociala
eländet. Att Owen var socialist får
icke hindra. Det är ju ej
meningen att predika socialism i
skolorna, men det är meningen att
en ädel människoväns verk icke
får hemlighållas för barnen, därför
att han varit socialist.
Dessutom är det absolut
nödvändigt att äntligen
samhällssin-n e t vid den etiska
undervisningen kommer till sin rätt. Man må ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
