Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, mars 1922 - Wigforss, Ernst: Ett besök hos Engelska Byggnadsgillen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT BESÖK HOS ENGELSKA BYGGNADSGILLEN 73
kommunala representationen, och att byggnadsgillet annars knappast
fått överta entreprenaden. På den punkten var det för övrigt
intressant att se, hur den praktiska erfarenheten har förmåga att
modifiera teorierna. Det är bekant, att gillesocialismens teori pekar
helt och hållet på den fackliga kampen såsom den avgörande. Det
är på det ekonomiska stridsfältet inom industrien som avgörandet
faller, och den parlamentariska makten är — åtminstone inom det
kapitalistiska samhället — blott en följd av den ekonomiska. Hoppet
om att uträtta något för samhällets ekonomiska omdaning på den
parlamentariska politikens väg är sålunda närmast en illusion. Men
den unge träarbetaren och sekreteraren i Greenwichgillet, som —
ehuru inte kommunist — till temperament och åsikter hörde hemma
på vänsterflygeln inom arbetarerörelsen, drog sina slutsatser av den
redan vunna erfarenheten från gillenas korta historia. Han trodde
som sagt inte, att gillet skulle ha fått bygga husen i Greenwich, om
det suttit en föga vänskaplig borgerlig majoritet vid makten, och
han var sålunda färdig att erkänna behovet av en politisk aktion
just för att på den vägen hjälpa fram den industriella omvälvningen
i gillenas form. Och det som i detta fall gällde för den kommunala
politiken, ansåg han vara riktigt även ifråga om det politiska
arbetet inom parlamentet. En arbetareregering eller en mot
arbetarerörelsen välvillig regering skulle i hög grad kunna underlätta den
industriella aktionen.
Nu skulle det visserligen vara en överdrift, om man föreställde
sig, att gillena fått kontrakt endast i kommuner med
arbetaremajoritet i styrelserna. I Manchester t. ex. där gillet bygger 150 hus,
sitta arbetarna i minoritet, vilket kraftigt framhölls för oss av
S. G. Hobson — gillesocialismen förste teoretiker. Men även Hobson,
som annars inte hade mycket till övers för det politiska arbetet,
måste ju framhäva de stora svårigheter, varmed gillena hade att
kämpa på grund av de politiska maktägarnas ovilja.
Kegeringens hållning har utan allt tvivel påverkats av hänsyn till
byggnadsindustriens arbetsgivare. En av de främste bland dessa,
ordföranden i arbetsgivareföreningen Mr Stephen Easton, avgick
från sin ställning som rådgivare i departementet, då
hälsovårdsministern gick med på att i gillenas kontrakt ta in vissa
bestämmelser, genom vilka de enskilda byggmästarna anse sig utsatta för
illojal konkurrens från gillenas sida. Det gäller närmast de 40 pund
per hus, utöver rena omkostnader, som gillena betinga sig. Arbets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
